Senaste kommentarerna i forumet

Tackar för dina peppande ord det ger en styrka och hopp att fortsätta kämpa? Grattis till dina 71 vita dagar grymt jobbat ???

Tack för dina peppande ord? Ja man måste vara på sin vakt hela tiden så man inte trillar dit för alkojävlen är ju listig och slug så det gäller att slå dövörat till och inte lyssna på han när suget kommer. Du har hittat bra strategier mot suget genom att du promenerar och tränar och det är toppen ? Igår mådde jag skit och så vill jag inte må igen så jag ska försöka komma ihåg hur jag mådde om jag får något sug igen. Som längst har jag varit nykter i 5 veckor och det var tufft men det gick och jag mådde mycket bättre på alla sätt och jag kände mig stolt över mig själv och det var en härlig känsla å känna så? Vad stark du är som slutade snusa för 2 år sedan hatten av för dig? Jag snusar ju själv och jag vet ju hur svårt det är att sluta snusa å jag lyckades hålla uppe i 6 månader men sen började jag igen? En sak jag är stolt å glad för är att jag slutade röka för 7 år sedan jag kommer ihåg att jag tog ciggpaketet och gick å slängde det i soporna å sen den dagen är rökningen ett minne blott? Nu vill jag försöka lära mig att sluta dricka och även snusa för jag är trött på att vara slav under dessa beroenden. Jag vill själv bestämma över mitt liv och må bra och sluta vara självdestruktiv. Grattis till 9 vita dagar bra jobbat? Ha en fin dag och fortsätt kämpa på ??

Välkommen in i värmen i detta forum av vänliga och förstående och stöttande själar? Du har det tufft just nu hör jag men det blir bättre med tiden så länge man håller sig borta från alkoholen för den skapar bara massa problem och ångest i slutändan. Jag var själv inne på systemet och köpte 6 öl i måndags och jag mitt klubbhuvve skulle fira att jag nästan varit nykter i 2 veckor och det fick jag lida för igår för då mådde jag skit rent ut sagt. Idag mår jag lite bättre som tur är. Om antabusen hjälper dig att hålla dig nykter så ska du fortsätta med dom. Styrkekram?

Välkommen hit - med egen tråd o allt! Det här stället är bra. Man kan skriva av sig, och läsa andras berättelser. Kanske ge eller få några kloka kommentarer. Helt rätt. Bra att du tar Antabus. Kanske skall du ta dem regelbundet under en tid?! Kanske kontakta läkare för att få "egna". Kanske låter detta skrämmande, det förstår jag. Du kanske inte är där ännu. Lycka till i din kamp och all styrka till dig. Välkommen. //Anders

Tack för de vänliga orden! Och det gör mig glad att mina ord kunde stärka dig när du kom hit!:-) Jo visst sitter vi i samma båt, alla här inne. En del sitter kanske lite bekvämare än andra? En del sitter rätt obekvämt. Men vi paddlar alla runt i alkohavet, och försöker att nå fast mark under fötterna. Komma i land helt enkelt. Enkelt? Njae - men vi vet åt vilket håll vi paddlar i alla fall.

All styrka till dig i din kamp - var du än sitter i båten för tillfället:-)//Anders

Blev så glad av att läsa din tråd. Hade önskat att det var min alkoholist som skrivit det, allt lät så bekant. Kämpa på!

Slå inte så hårt på dig själv - du har ju ett mål och en riktning. Vi faller på vägen. Så är det bara - det hör till på något sätt. En del faller oftare i början, en del inte. Vi är olika. Men det är helt normalt. Bra att du tar dig till ett annat möte. På AA dömer ingen (och inte här heller såklart) och du kommer säkert få din veckomedalj snart. Men nu tycker jag att du bara tar en dag i taget. Varje nykter dag är en seger. Och efter den en ny dag...… Du dippade igår - men borsta av dig gårdagen och lägg krutet på idag.

Vet inte vad det beror på. Jo, det är HALT. Stress, glömma att äta, glömma att tänka sig för. Eftersom mycket av mitt arbete utförs hemifrån, har jag den senaste veckan "fuskat" med vin. Förra veckan klarade jag bara 2 helvita dagar. I söndags hade jag tänkt starta vita dagar minst fram till fredag denna veckan. Men det är gräsligt hur lätt det är att tappa bort sig. Autopiloten slår till och så står man där med ett glas vin i handen istället för att äta...
Tycker att toleransnivån har ändrats, och det är ju positivt att man inte tål så mycket. Jag avskyr att bli onykter, dricker för att det är gott och att det lugnar.
När jag var högkonsument (1-2 flaskor per dag) var jag aldrig bakfull. Det blir jag däremot nu efter 3 glas... om jag väntar med att ta det första glaset till kl 18. Tänkte att det är ju bra, för då kan jag lättare avstå. Men nej, det har inte fungerat. 3 gånger den senaste veckan har jag vaknat med huvudvärk. Så även idag. I förrgår jobbade jag 14 timmar i sträck, åt inget på hela dagen, min enda energikälla var en halv flaska vitt. Igår var jag på Gröna Skylten för första gången på en månad. Köpte en flaska vitt och en flaska rött. Jag åt nästan inget, utan överlevde på halva vita och halva röda = 1 flaska. Eftersom jag började tidig eftermiddag (gick helt slentrianmässigt och utan att hjärnan reagerade!!!) blev jag aldrig berusad, men huvudvärk har jag.

Hur sjutton ska jag kunna ta mig tillbaka till där jag var för två veckor sedan. Då var jag fortfarande mycket ledig och hade mycket tid att planera för både mat och motion. Så fort jag är inne i ekorrhjulet igen, fixar jag inte att planera vilket är en konsekvens av min utmattning. Jag hatar så att numera inte kunna fokusera på mer än en sak i taget. Hur tänkte jag för 2, 3, 4 och 5 veckor sedan? Och hur fasen hittar jag tillbaka?

Alkohol och vikt.
Jag går upp i vikt. Av alkohol. Även när jag inte äter något annat. Så har skett nu. Under min period där jag drack enstaka glas eller inget all försvann "gravidmagen direkt". Efter de två senaste dagarna har den börjat svälla upp igen. Under bysten. Runt midjan. Hemskt att bli spolformad igen.

När jag läst igenom det jag precis skrivit kommer en enda tanke farande. Motion. Kan det vara så att motionen är så himla avgörande? Att man varje dag måste tvinga sig till den där promenaden, eller cykelturen eller simningen? För att hjärnan ska funka, så att man kan planera, så att man orkar hålla i sina nyinlärda insikter om alkohol, målet med att minska eller sluta? Ja, vin är förbaskat gott, skit också. Skulle så gärna vilja gå in här om tre månader och kunna bocka av 90 vita dagar. Känns svinsvårt.

Nu ska jag koka mig ett ägg innan jag går in i job mode.

Önskar alla en fin dag.

#Fredde/#Vinägermamman

Kärlek till er och kärlek till mig själv. Ikväll kl 18.30 är det möte i en annan AA-grupp än den jag gått till hittills. Det gör inget. Jag går dit.
Önskar alla en nykter dag!

Glöm gårdagen , idag är en ny dag ! Straffa dig inte för hårt . Två steg fram ett tillbaka , sen framåt igen . Vi kämpar på
Heja Dig ?

On Me way to Wökwökwökwök.
Sitter och filosoferar lite kring framtiden. Vill verkligen Verkligen ha en större och billigare lägenhet i 1a hand. Gudars vad jag saknar att kunna laga mat i ugn. Och vad mycket billigare det hade blivit om jag hade en frys. Jag saknar ett kök. Att vakna upp och ta en kopp kaffe vid ett köksbord, slöläsa i en tidning. Åh drömmen ❤️

Har ni några tips på bostadsköer Där man inte behöver stå i minst 10 år i Sthlm? ?

Snälla rara underbara humflum universum, fly mig en lägenhet. Snälla? Snälla snälla snälla? Jag lovar att vara en duktig flicka, typ. ???

I övriga nyheter, Elvis ligger hemma och sussar hos mig. Det är spårfel, så lär bli försenad till jobbet. Har fortfarande ont i halsen, men febern är borta. Inte längre en dödende barnrumpa. På måndag ska jag börja studera (JA höööör och häpna! Studenten blir student igen! Ty hon kom in på ett bananskal. Dubbelkollade med chefen igår, allt är ok ??)
Kanske håller jag ratten i rätt riktning över livet nu? ??

Fridens ?

Jag kom iväg på AA-mötet som planerat.
Det var nervöst att gå dit. Jag har visserligen varit på två möten för ett par år sedan, men det här var en ny grupp för mig. Vad skulle det vara för folk som var där? hur skulle jag bli bemött? Skulle gruppen vara stor eller liten?
Det visade sig vara en ganska liten grupp där, som jag tolkade det, de flesta gått där väldigt länge .
Jag blev väldigt väl bemött och snabbt kände jag mig välkommen. En sak jag reagerade på var att trots 15, 20 och till och med 30 års nykterhet så förtsatte de att gå på mötena. Det om något bevisar att kampen mot att inte dricka gäller livet ut, det gäller att inte slappna av för då kan man trilla dit igen.
Så här efteråt så känns det jättebra, nu ska jag ge det här en chans och fortsätta gå dit en gång i veckan.

Ja, ta dig iväg på möte! Och låt tankarna stanna kvar, det är viktigt att ta sig modet att se verkligheten. Självklart känns det oroligt att tänka på att barnen ska vara hos honom, honom du inte litar på. Men du får ta en sak i taget nu. Många, många här har gått igenom och skrivit om detta. Och det är också sådant du får hjälp med om och när det blir verklighet. Ta hand om dig och barnen nu i först hand och pröva Al-Anon. Kram och styrka ❤️? / mt

Vaknade i morse med ett piggt leende. Känner tacksamhet att det här stället finns och mot Winna som räddade mig igår. Motivationen är just nu på topp. Kroppen börjar återvända till det normala och de malande tankarna, skuldkänslor och oro för mitt drickande är borta... åtminstone för tillfället.
Nu ska jag gå 3 km powerwalk till jobbet. Duschar där och känner mig förberedd för en ny dag.
Om jag sviktar när jag kommer hem så ska jag ut och skriva här först.
Lycka till alla medkämpare. Nu fixar vi en dag till.

..som igår då jag återigen tyckte att jag kunde dricka vin.
Men nu måste jag skärpa till mig, får inte falla in i det gamla mönstret.

Jag vill, jag ska klara tre månader på raken.
Önskar alla en fin onsdag med mycket jävlaranamma??

Kramar
???

mitt vita liv med att dricka upp istället för att hälla ut. ”Bara så lite.” Men ångesten gnager mer av dessa två små glas än annars. Så onödigt. Det hade ju funkat lika bra med bubbelvatten. Jaja. På’t igen.

Visst kan jag känna även hat till mina föräldrar men jag försöker att se mäniskan först, sjukdomen är inte dem. MEN nu har sjukdomen tagit över helt och min mamma finns typ inte mer.

Nordäng67, jag kan förstå och känner också hat ibland men vill inte att det ska ta för mkt energi från mig. Usch det här är så svårt, men jag är nog mest arg och ledsen. Ledsen över att mina syskon inte finns som stöd, att de gömmer sig bakom sina sjukdomar, att de "smiter" och lämnar mig med all skit. Jag ska inte heller vara med på vårdplaneringen, finns ingen nytta med det. Jag har offrat så många semesterdagar, tagit ut komptid som jag fått jobba igen senare, till ingen nytta. Den som inte vill ha hjälp går inte att hjälpa. Min pappa har barndomstrauma och är galen ofta på fyllan, särskilt när han var yngre. Förr drack han sprit och då slog det runt ordentligt. Psykisk sjukdom och kombination med alkohol kan bara bli fel. Nordäng67, jag tänker att alla känslor om sina föräldrar är rätt för de är våra och vi har rätt till att känna det vi känner. Utan att känna skuld. Vi har offrat mycket och ibland tänker jag att det är ett under att jag är såpass vettig som jag faktiskt är.

Kristina78, det är fint att vi kan stötta varandra här. Visst är den konstigt att fatta beslut för sina föräldrar. Jag vill också att min mamma ska få bo på ett hem och bli ompysslad, men hon vill inte. Hon vill hem till pappa och han köper ut massor med vin. De lever i ett sjukt symbiotiskt förhållande och är lika sjuka i sitt missbruk men mammas kropp/knopp är mer slut. Vi kvinnor tål inte lika mkt.

Min pappa han hotar med att ta livet av sig om mamma inte kommer hem. Så den ena är tokigare än den andra. De har obetalda räkningar, telefonen är avstängs. Väntar på att deras el stängs av. Hyran är på autogiro iaf. De kan få all hjälp de behöver men vägrar att ta emot den. De släpper inte in hemtjänst, distriktsköteskam mfl. Pappa har även hotat dem med nävarna, så de måste alltid vara två om de lyckas ta sig in. Grannarna vill bli av med dem, då de besvärar dem mycket.

Ibland vill jag bara skrika -snälla dö, bara dö!

Jag blir så glad över dina ord! De värmer ända in i själen!
Ja, nu är det framåt som gäller!

och skrämmande hur det kan gå. Som jag önskar att min småsupande man, snart 60, kunde inse att detta även kommer att drabba honom om han inte gör något åt sina alkoholproblem nu. Med tiden förstörs inte bara livet, utan hela människan. Allt försvinner i alkoholdemens och elände. Skrämmande. Du har ingen lätt sits som endabarn heller. På något sätt måste du försöka hålla någon slags distans ändå. Att hjälpa lagom mycket. Men också acceptera att han gjorde ett val i livet som fick dessa konsekvenser. Acceptera, med viss förlåtelse om du kan. Helt säkert insåg han inte vare sig risken att hamna här, eller konsekvensen för dig och barnbarnen. Men sorgligt är det.

Var sanslöst trött igår och jättejättesugen på godis. Några emails från en god vän och ett hastigt besök piggade upp mej.

Idag gör jag mitt bästa igen :) Vi lever bara en gång, man måste försöka ❤️

Relationen varade för länge, strax över 10 år. Många år bortkastade där! Har ni bott ihop länge?

Vad skönt att gå och lägga sig med den känslan❤️

Tack, jag känner mig otroligt peppad och bestämd att ta det här steget nu! Har inte nått någon botten direkt (som man hör talas om) men jag har tröttnat på mig själv ? Det var väl dags!

Och nu vodka hos en ryss jag är bekant med, måste verkligen komma iväg ifrån en vardag där om man bryter på beteende eller tradition så höjjer folk på ögonbrynen...

Nykter och sjuk. Blev diagnostiserad med njurbäckeninflammation. Undrar om det kan vara så att mina njurar är svagare av all alkohol jag druckit. Hur som helst hade jag gärna sluppit detta. 40 graders feber flera dagar och smärta i rygg och mage. Jippie! Min mamma var så söt. "Eftersom du fått penicillin så är det viktigt att man inte dricker alkohol." Ingen fara, det hade jag inte ens en tanke på men eftersom att min älskling är borta över natten så var hon orolig. Vanligtvis skulle jag göra exakt det MEN jag har bestämt mig så det är inte ett alternativ. Har gett mig f*n på att ta hand om mig själv. Och så visar min kropp hur misshandlad den är... Inte längre. När jag väl blivit fri detta ska bra kost och motion bli mitt nya beroende. Låter fel att kalla det så men har man en beroendepersonlighet så är dom alternativen väldigt mycket bättre på ALLA plan.

Ha det bäst! :D

Jadu det gick skitbra tills man blev inbjuden till bastu och biljard hos en vän, blev några öl

Änglar är vi alla på ett eller annat vis på denna sidan. Tack för att ni skriver ❤️♥️❤️