Senaste kommentarerna i forumet

Tack Jullan65! Du har såklart rätt. Jag har länge försökt att få svägerskan att ta hjälp. Tyvärr har jag inte lyckats och eg bottnar det i att hon är så beroende av min bror. Hon jobbar själv med familjer med sociala problem så det är ganska tragiskt. Skomakarens barn... Men jag ska fortsätta försöka. Och det är nog så att jag måste ta itu med mitt eget i första hand...

Hej och välkommen till forumet,
Min första tanke är att bryt innan det går längre. Bryt innan konsekvenser av det allvarligare slaget kommer och börja med dig själv. Men det är bara min tanke. Det är ju lättare att fokusera på andras problem än sina egna. Och kan du bryta din ovana så kan du på sikt vara till större hjälp för din familj. Familjehemligheter är förödande och det är sällan vi vågar bryta dem. Jag ser det som att bryta ett gammalt invant och accepterat mönster som går från generation till generation. Detta destruktiva drickande kan se så olika ut men en sak är ju fastställt och det slutar sällan per automatik.
En tanke kan vara att testa att vara utan alkohol en längre period och sedan utvärdera. Att bryta en vana (ovana) kräver arbete och uthållighet. Det är tufft i början då våra hjärnor är vana vid att få ”belöningen” i form av kvällsvinet men det hoppfulla i detta är att det faktiskt går. Det är inte enkelt alla gånger och inte alltid roligt men skam den som ger sig.
Jag drack mig till ett beroende. En stressad karriärkvinna och småbarnsmamma som gärna ville vara duktig på allt. Då var alkoholen ett smörjemedel för att orka med livet. Inte känna, bara orka lite till. Så eftersom du själv har insikten om hur det faktiskt ser ut både hos dig själv och hos anhöriga så har du alla möjligheter att vända detta.
Kram
Ellan

Hej o välkommen hit. Om jag är rött person att råda vet jag inte, men tycker att du ska ta hand om dig själv i första hand. Mår man bättre själv, kan man oxå hjälpa andra bättre. Din brors fru kan själv kanske ta hjälp av anhöriggrupperna alanon, som jag själv tagit hjälp av under en tid av medberoende. Dessutom kan hon skriva här inne på forumet för anhöriga. Ta hand om dig själv och var snäll mot dig själv. Vill man ha hjälp och stöd, så är det en god idé att börja här. Lycka till

Ja , Kämpa på ? jag var med dig på din förra resa ” sluta festa ” och jag är med dig nu .. . Med tiden bleknar a och det känns naturligt att vara utan , så var det iaf för mig .. fördelarna väger upp .. som att vakna pigg och utvilad ? utan att behöva vakna upp och fundera över gårdagen ... Stor kram till dig ⭐️

.

Tack Ullabulla, då ska jag fundera en gång till innan jag fattar mitt beslut. ?

Tack alla för era värmande och stöttande ord ni är för goa och fina:)
Idag har det gått 1 vecka sedan jag drack något och min kropp och mina sinnen har sluppit att påverkas av alkoholjävlens förödande gift så man har börjat läka inifrån och ut sakta men säkert. I vanliga fall så brukar jag känna ett sug efter 4 dagar och det gjorde jag nog även denna gång men jag har satt upp en försvarsmur och den består av mod, styrka och en vilja av att jag är värd att må bra och det har fungerat bra än så länge som tur är:)

Det får vara slut med att plåga sig själv och att sluta att fly från ångesten för den växer sig bara starkare ju fler gånger man underviker den genom att dricka. Jag menar man borde ha lärt sig vid det här laget att gör man samma sak likadant varje gång så kan man inte förvänta sig ett annat resultat utan det krävs en förändring för att få ett annat resultat ;) Det gäller försöka hitta styrkan i sig själv och våga möta alla negativa och undantryckta känslor oavsett hur skrämmande det känns just för att man ska kunna hantera och börja bearbeta allt så man kan börja läka och bli fri från dom till slut.

Idag är en jobbig dag och ångesten lurar runt hörnet och tankarna far hit och dit och mycket av tankarna handlar om självförakt och om saker man gjort och sagt genom åren som kanske har sårat andra och fått andra att må dåligt när man varit inne i alkodimman och inte varit sig själv. Men allt detta jobbiga som bubblar upp till ytan är ju en del av läkandet som man är tvungen att hanskas med just för att komma ut på andra sidan starkare och klokare så man kan gå vidare och lämna allt det dåliga bakom sig.

Detta citat är bra tycker jag " Its okey not to be perfect..Its okey to do mistakes...Its okey to do something that you wish you hadent done because if we dont do those things we never grow"

Jag hade en mysig och fin jul med nära och kära och utan en droppe alkohol och det kändes underbart att vara närvarande och kunna ta in alla intryck och njuta av allt och skapa fina minnen som man kommer komma ihåg med glädje:)

Snart är det nyårsafton och då flödar det skumpa i många stugor och där spriten går in går vettet ut så enkelt är det bara.Så jag och min flickvän har inte bjudit in alkojävlen i år utan han får klara sig själv:)

Ha ett gott nytt år på er och var snälla mot er själva och var dig själv för annars finns det ingen som du <3

Syftet egentligen ska vara hans förlåt till er.
Att han vill framföra insikten av hur han skadat er.
Förlåtelse från ditt håll behövs inte för hans process.
Dvs du behöver inte bjuda på ett förlåt du inte känner.

Det är ett av de viktiga steg som finns i 12-stegsprogrammet och so. Är tänkt att leda den som nyktrat till vidare.

Inte att sopa igen gamla spår.
Mer att försöka lyfta det som varit fel och svårt och stå för det egna ansvaret i det.

Men du har förstås ingen skyldighet att ställa upp om du inte vill.

Är det nog själva grejen med att vara medberoende.
Man får någon sjuk tillfredsställelse i att skada sig själv.
Alltid längta bort tills sen,När det ska bli bättre.

Jag tror det är någon sorts offerroll man kliver in i och ogärna släpper.

Sen är det också för mig ett kemiskt beroende av att vara nära/ha kontakt med den som dricker.

De är beroende av alkohol,Vi är beroende av dom.

Du har påbörjat din läkning och kommer säkerligen att ha både bra och dåliga dagar framöver.

Blir det för jobbigt,eller att du känner att du vill söka upp likasinnade så kanske Alanon kan hjälpa dig.

Du med?

Vinet är verkligen en falsk vän. Ska hitta nya vänner :-)

Jobbat idag, känner mig trött i hela kroppen. Nyårsfirande blir det med mannen, men ingen alkohol, jag jobbar nyarsdagen och kör bil aftonen... Ganska lätt inringad nykter helg, då jag oxå har antabus i mig. En helgardering Mao . :-)

Berörd och gripen av berättelsen.
Mitt hjärta går ut till pojken Peter.

Tack Heueh att du skriver.
Jag önskar dig ett Gott Nytt År! /R

Det låter härligt, kämpa på

som väljer att stanna i en sådan här relation har nog som barn blivit trygga med att vara otrygga! Vana att förlåta sånt som andra aldrig skulle förlåta! Vuxit upp med att människor man älskar och är beroende av gör en illa! Åtminstone jag! Nu jobbar jag med mig själv istället för att jobba med och ta ansvar för någon annans missbruk!

.

Tyvärr är väl inte mitt inlägg så upplyftande, jag har det som du. Jag har inte druckit nåt sedan sommaren 2016, men är fortfarande inte "fri". Jag "räknar" dagarna - inte hur länge jag varit nykter, utan tills jag får börja dricka igen. Men jag har inte satt något datum - bara att just idag blir det inte. Och så hankar jag mig fram - 1,5 år nu. Absolut massor av fördelar, det känns naturligt att inte dricka och jag tänker inte på alkohol varje dag. Men... jag saknar det där trevliga, goda och avslappnade som du beskriver så bra här. Fortfarande... kanske man måste ta det där återfallet för att det verkligen ska gå in i skallen att jag ska sluta drömma om att bli "normal". Suck. Fast nu väntar en rejäl nyårsfest - och alkoholfri skumpa är ju inte dumt alls! Gott nytt år och kram.

Jag har inte druckit, mycket tack vare att jag äter Antabus, så det är inget att överväga. Jag bara levde ut min frustration, även om det inte är till stöd för någon annan.

Och givetvis så påverkas mående även nykter av dessa fenomen. Så jag är lite trött efter månader av smärta. Och mår dåligt det är väl därför de känns lite jobbigt.

Kämpa på! Du är stark och älskad, det är värd mer än något glas i världen! ??

Var på krogen igår. Blev så glad. På gamla favvohaket fanns inte mindre än 4 (!) alkoholfria öl! Wow liksom!
På nästa ställe fick jag en jättegod drink där de trollade bort början och ändå fick till smakerna med färsk ingefära citron och 7-up.
Jag hade så kul.
Och jag mår så bra idag.
Och mina barn är så stolta.
Win!

Fet lever. Höga njurvärden. Ibs. Medfödd leverdefekt som gör att mina lungor inte får det skydd dom ska ha. Det skyddet tillverkas i levern. Det lan leda till att jag får kol.jag ska motionera. Och inte dricka alkohol. Men inget får göra hastigt för det skadar också levern. Alla dessa diagnoser fick jag samtidigt i slutet av 2017.

Hej,
Bra jobbat! En fråga, hur menar du "sökte" och fick Antabus? Jag har varit tillsammans med en alkoholist (nu skilda) men han hade inte klarat att bli nykter med enbart Antabus. Han går på AA möten regelbundet, har sponsor osv. Det har gjort att han kunnat vara nykter i 2 år, ingen lätt resa dock. Jag tror att du kanske behöver mer stöd än bara tabletter och som kan få dig att inte känna sån tomhet. Det finns fler i samma situation, och det kanske kan fylla tomrummet med hopp istället.

Hej ESTB. Jag precis som du, söker bekräftelse. Detta är något jag jobbar med, jag har inte läst tråden (inte hunnit), så du kanske gör det redan. Annars tycker jag att du bör söka hjälp för att komma till rätta med din självbild och självkänsla. Jag har vaknat upp alldeles för många gånger bredvid okända kvinnor och tomrummet som infinner sig efter att man har fått den där "bekräftelsen" är stort. För man har ju egentligen inte funnit det man söker efter: trygghet, tillit, kärlek och omtanke, utan en snabb kick att man duger som kvinna eller man. Vilket man såklart gör, men det är inte så man bekräftar att man duger.

Jag hoppas att du kan komma ur det, för mig har det tagit alldeles för lång tid (är 46 år) och jag har tappat räkningen på hur många jag legat med sedan länge. Det är ingen bra känsla...

Alkoholen gör ju inte att man kan hindra sig heller riktigt. Redan när jag druckit en eller ett par öl släpper den där första impulskontrollen och jag har sökt andra andra kvinnors uppmärksamhet trots att jag varit ute med min partner. Jag får en kick av att andra finner mig attraktiv och det ger en billig kick för egot. Men speciellt mycket värt är det inte, plus att det är galet respektlöst mot min partner. Och jag har dessutom varit otrogen några gånger, inte notoriskt, men det har hänt.

Vet inte vad jag ska skriva mer, men du är inte ensam. Vi är många som är bekräftelsesökande och det går att bygga på sin självkänsla och självvärde.

Ja, det ibland svårt att ge råd om. Vissa av oss tar ingen hjälp alls, andra hittar den genom alla fina möjligheter samhället erbjuder. Ett riktigt bra sätt är att lära sig via andra, och skriva av sig här inne. Jag har full förståelse att det för vissa är eftersträvansvärt att "prata" med andra som har egen erfarenhet, och att vissa önskar göra detta IRL. För de som kan tänka sig att göra det i tex. SÅ är det ju möjligt, men det känns som vi alla vet knepigt för många. Men det är ju en möjlighet. Jag tror att bollplanka alkoholproblem kan göras både med de som "läst" på, men egenupplevd erfarenhet är oslagbart! Ett samtal med någon som tillfrisknat har för mig varit en av de saker som gjort verklig skillnad.
Vi är alla lika- även om vi är olika ?
//PP