Senaste kommentarerna i forumet

God kväll,
Det nyktra perspektivet är, precis som du skriver, så intressant. Ibland funderar jag över vad vi egentligen håller på med. Alkohol är en drog och den häller vi i oss, mer eller mindre, och sedan umgås vi i detta sinnesförvirrade tillstånd. Helt galet egentligen. Jag känner igen din beskrivning av personalfesten. Var på en liknande tillställning (nykter) och min bordsherre tillika högt uppsatt ledningsperson kunde inte förstå varför jag inte drack alkohol. Han frågade mig rakt ut under middagen och nöjde sig inte heller med svaret. Malde på och malde på... Lite eftertanke och respekt vore önskvärt. Men om vår omgivning har problem med vårt nyktra ”jag” och stör sig på vårt val att inte dricka då ligger problemet hos dem själva. Jag blir knappast roligare av att dricka och ingen jäkel, oavsett position och kön, har med det att göra. Och det härliga är att när vi njuter och har roligt nyktra då om något är det äkta. Ingen påverkan och sinnesförvirring utan då är det på riktigt.
Sedan kan jag tycka att det är brist på alkoholfria alternativ på våra jobbtillställningar som inte är alkoholfria viner, öl etc. Alternativen för mig har då blivit vatten men det går o konversera och dansa med bubbelvatten i benen också.
Intressanta och viktiga iakttagelser du gör. Fortsätt på din nyktra bana. Det är friskare för både kropp och själ.
Kram
Ellan❤️

det berör..❤️❤️❤️

Har läst igenom din tråd nu Lorden. Herrejävlar vilken vecka du tagit dig igenom. Blir helt matt bara av att läsa. Känner vilken panik du måste haft först där på jobbet när du blev "ertappad" och sedan kanske lättnad att nu är det över. För så tänker jag ibland. Att jag dricker tills det är kört. Förra veckan gick över gränsen men jobbet är tyst. De märkte att jag var bakfull som en elitalkoholist men de säger inget.
Nu drack jag det sista (denna gången) i lördags. Mår illa, är irriterad men överlevnadsbart. Tack för din berättelse!

3 månader! Bravo! Och härligt att höra din övertygelse! Jag har ju kommit fram till samma sak - jag kan inte heller vara kompis med alkoholen. Det är en förförisk och tjatig x-vän dock, så det gäller att behålla stålet i blicken när man säger nej - om och om igen. Alkoholen är som en försmådd pojkvän som inte ger sig och försöker alla trix han kan för att man ska vackla.

Men vi vet ju bägge två vad som händer om vi ger med oss. Så det gäller att klä på sig den där ogenomträngliga superman-dräkten och stå bergfast i sin övertygelse.

Vi fixar det här!

Och det blir faktiskt bättre och bättre ju längre tiden går, och allteftersom så försvinner tankarna på alkohol mer och mer, jag tänker inte alls så ofta på det som tidigare.
Egentligen så har det inte gått så lång tid, 16e september tror jag det var som jag senast drack något med alkohol.

Men det visar att ger man det bara lite tid så får man faktiskt resultat.
Suget försvinner ganska fort, det är besattheten av att dricka som tar längre tid att bli av med, för mig så märkte jag en stor skillnad efter ca 2 månader.
Så om det kan vara till hjälp för någon så är mitt tips att ge det lite tid, och ta stöd och hjälp från andra nyktra alkoholister.
Jag själv är inte medlem i AA men har haft bra stöd och råd från en person som är medlem, det var nog det som hjälpte mig igenom precis i början när det var som jobbigast.

Som sagt så är det inte jätte lång tid i nykterhet men en bit på väg iallafall, men det sköna med det är ju att jag märker att det inte behöver ta så lång tid innan man märker att det faktiskt går, även om det inte alltid är så lätt.
Så ge det lite tid...

Mick //

...i mig idag ? Ont för att jag ser ondskan...egoism och självcentrering som utövas på bekostnad av andras hälsa...narcissism är förödande, utövandet av härskartekniker bedövande...en grogg, ett glas rött hade kunnat sitta fint...but my cupboard is cleant...by me, myself and I and I keep on wondering why...being mean and evil seem to give some people nöje...att lämna andra med brallorna nere, till åskådarnas löje... Fiiii faaan vad det känns surt, när människor baktalar och försöker vinna billiga poäng...nu kryper jag ned i min säng!

Go’natt out there ?

...för dig, behöver vara du ❤️

Tack för svar Skillnad och Vinäger. Ska inte svika löftena till mig själv denna gång!
Kram ♡

Har haft ett samtal med min svärmor där jag bestämde mig för att vara ärligare än jag varit tidigare... Som jag skrivit här förut förväntade jag mig förakt men fick istället höra hur fantastik och stark jag är... Nästan alla av oss är ju så rädda för att berätta för vår omgivning, vi känner så mycket skam men hur mycket av det sitter i vårt eget huvud? Ganska mycket skulle jag tro... Möts vi av negativitet tror jag det någonstans beror på att personen själv känner ångest över sin egen konsumtion.
Jag berättade även om hennes son, min man, och att han har problem. Hon frågade mig och jag ville inte ljuga. Kanske taskigt av mig men vi diskuterade det på ett bra sätt tror jag, hon blev såklart ledsen men sa att det var bra att få veta. Vi ska ju snart bo med henne!! Hon sa att då vet hon att hon inte ska bjuda på vardagar och inte bjuda på starksprit alls. Däremot vill hon känna att hon kan dricka vin på helgen men det har jag ju inget problem med.. Min man tror säkert att han kommer kunna dricka måttligt, dvs på helgen, och klarar han det har jag inga problem med det heller...
Det känns iaf bra att hon vet.
För mig finns finns snart inga vägar tillbaka och det känns så skönt. Jag har äntligen fått min energi tillbaka, den jag visste att jag hade men inte sett till på så många år. Som jag saknat den!!! Som jag längtat efter att bli den här glada och energiska personen jag just nu känner mig som! I hela mitt vuxna liv har hon bara fladdrat förbi ibland men nu känns det som om hon är här för att stanna.
Jag tror hennes enda krav är att jag är nykter. Det är jag gärna för hennes skull. För hon som är jag❤️

Jag skulle precis berätta för er att jag förmodligen var den som fick SJs Bistro att gå runt för tillfället. Jag skulle precis berätta att alkoholen börjat verka igen utan större uppehåll. Jag skulle precis berätta för er att ruset fyller mig av glädje.
Men det första jag kom att tänka på när jag såg den tomma raden under kommentarsfältet var; varför?
Varför mår jag så här?
Varför skriver jag här?
Varför dricker jag det här?
Varför?
Vad har jag gjort för att förtjäna detta straff? Detta straff som så många gånger känns som en gåva.
Varför för det det?
Frågorna är många, svaren få.
Kvällen är ung och så är jag, men det enda jag vill är att sova.
På återseende R1

Första steget taget, att erkänna för sig själv. Att skriva här ger mycket stöd.

Försök att berätta för åtminstone någon i din närhet, så att du slipper vara helt ensam med din hemlighet och allt smygande. Det tar på krafterna mer än man tror att kämpa I ensamhet. Efter påtryckningar här på forumet tog jag till slut mod till mig och berättade för min man. Det absolut bästa jag gjort.

Kanske behöver du även professionell hjälp. Bara du vet hur du mår och hur stora dina problem är. Alkoholrådgivningen är, som FPGA säger, en bra början.

Lycka till! ♡

Håller också med Sisyfos och Ellan.

Hitta strategier, fyll dagarna med aktiviteter, vad som helst... men undvik alkoholen. Passa på att mysa med dottern. ♡ Vad roligt att hon vill umgås med sin pappa, det brukar inte vara självklart.

Angående middagen, är du det minsta osäker, stanna hemma. Den första tiden verkar vara svajig, så då är det dumt att chansa. Desto roligare sedan att gå nykter på middagar i framtiden.

Ha det gott!

det är nog så att var och en måste både fundera över vad den vill med sin kamp och sedan prova att omsätta det i praktiken.

Själv vågar jag absolut inte testa, är alldeles för rädd för att sitta där igen och styras av annat än min egen vilja. Är så tacksam över att min man väljer att avstå tillsammans med mig, annars skulle det säkert vara mycket svårare.

Hoppas att du är starkare än vad jag är och klarar av det du föresatt dig. ♡

Oj, vad vårt undermedvetna jobbar medan vi sussar sött. Ibland är det skönt om en del blir avverkat och klart under natten. Även om de första sekunderna på morgonen kan vara ångestfyllda, innan lättnaden över att det bara var en dröm tar över. ♡

det slår mig nu att heueh bor uti skogen så kan väl fixa ett pensionärsrave hemma hos honom ?? :-))

Hej,
Jag går regelbundet på AA-möten och det hjälper mig. Känns så skönt med en samvaro där vi alla har en stor och viktig sak gemensamt. Där är jag inte annorlunda. Att möta människor i detta känner jag är oerhört viktigt för mitt tillfrisknande. Det är en salig blandning av män och kvinnor, olika åldrar, bakgrund osv men gemenskapen som uppstår är speciell. Jag brukar säga som så att söka upp ett möte och gå dit med ett öppet sinne. Det kan kännas främmande och skrämmande och många hakar upp sig på en del texter om Gud osv. Detta är dock upp till var och en men gemenskapen i grupperna är något alldeles speciellt.
Kram
Ellan

...och var och en behöver nog testa både sina begränsningar och möjligheter. Drömmen om måttlighet blir verklighet för somliga, andra kommer fram till att mätandet och vägandet bara ställer till det och för somliga går det inte alls...

Det viktigaste är att du mår bra, inte sviker löften till dig själv och att du slipper ångest, beroende och skiten som kan komma med spriten!

Kram

Jag håller med Sisyfos, gör det som känns bäst. Din nykterhet är prio ett och är du det minsta tveksam så stanna hemma.
Hela mitt första år sicksackade jag mig fram i det sociala livet. Jag gjorde det jag behövde för att behålla min nykterhet. Tanken är ju inte att vi ska avstå för evigt utan vara försiktiga och känna oss för i början.
Vilken toppenide’ med bion, där har du en hållpunkt. Fundera lite över helgen om och om det finns några stunder som kan bli riskfyllda, ex fredagem. Ett tips är då att planera in något som håller oss ifrån tanken att dricka. Strategi och planering fungerar väl för många.
Sköt om dig!
Kram
Ellan

men mina barn är stora. Men ändå vill jag inte lämna dem med honom. De är 18 och 20 år så jag tänker att jag kan stå ut tills de har flyttat hemifrån. Men så länge de bor hemma kommer jag inte lämna. Finns inte på kartan. Jag kan ju linsom inte ta med mig dem. De vill bo kvar i sitt föräldrahem, det vet jag. Jag oroar mig precis som du om ekonomin. Hur sjutton ska jag klara mig på min lön? Hur ska jag hitta en bostad och ha råd och bo där med alla utgifter? Men troligtvis löser det sig, kanske är jag bara för feg för att ta steget. Vi har just haft världens gräl om ekonomin. Vore skönt att slippa.....

Jag vill så gärna tro att jag ska klara av att vara måttlig. I mina ögon...ej oftare än varannan vecka och ej fler än fyra enheter högst per tillfälle. Hoppas att jag ska klara av detta då jag kännt att det blev alldeles för ofta och mycket innan. Klarar jag det slipper jag få ångest över omdömeslösa handlingar och pinsamt beteende.
Så nu blir det två nyktra veckor minst.
Kram alla fina ♡

Vilket fint användarnamn du skaffat till att börja med, du har hopp om framtiden och ger dig själv möjligheter till att få stöd genom att ta steget att söka det här. Du berättar att du druckit 1,5 flaska vin i stort sett dagligen i ca 9 år. Du har nu på egen hand börjat dra ner på alkoholen och upplever en del symtom som du tänker kan vara abstinens.

Utifrån det du beskriver, att du inte varit vit så mycket och druckit regelbundet kan det vara abstinens. Vi brukar rekommendera att inte sluta själv på egen hand om man riskerar att få det utan först söka hjälp från någon inom vården.

Vi har en liten informationstext här på sidan, kanske har du redan läst den, jag bifogar den här ifall du inte sett den;
https://alkoholhjalpen.se/akut

Det är ett stort steg att du skrivit här, berättat hur det är och att du vill ha en förändring. Modigt gjort! Finns något mer du tänker att du skulle kunna vara hjälpt av?

Har du någon idé om vart du kan tänka dig att vända dig om detta med abstinens? För att du ska få så bra stöd som möjligt när det gäller de här symtomen du misstänker kan vara abstinens.

Fortsätt gärna berätta hur det går och läs på forumet! Hoppas det blir hjälpsamt och att du får svar här kring hur andra gjort.

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen

Som andra skrivit! Öppna dig för nära och kära, det finns mer hjälp än man tror. Även om man tror att inte andra märker det så vet det. Så berätta! Se till att inte ha pengar hemma, lägg undan bankomatkort. Gå andra vägar än du brukar. De hjälpte mig en hel del. Ring även kommunen. De har alkoholrådgivning (som inte registreras) och du får komma dit och prata!

Ska jag eller ska jag inte? Men idag ska jag inte. Idag ska jag vara nykter!

Jag har pratat lite med min man. Frågade honom om han är lycklig. Han säger att han är det. Även när vi pratade så stirrade han bara på fotbollen som gick på tv och svarade aha på allt jag så och tittade mig knappt i ögonen. Även denna gång var Tv:n viktigare. Gav förslag på att vi ska bli särbo. Han sa aha på det också. Jag sa att hade det varit du som velat prata med mig så hade jag stängt av Tv:n o lyssnat. På det säger han att ja men vi har je redan pratat om allt detta. Du har sagt innan att du ska flytta. Det är bara tomma hot. ??? Det sjuka är att det inte är tomma hot det är ett rop på hjälp o man hoppas på ändring för en flytt en nära. Jag e bara orolig över ekonomin. Det är så svårt att flytta o lämna ett hus som barnen trivs i. Ibland tänker jag att jag ska bita ihop för deras skull o leva mitt liv och göra allt precis som om jag är ensamstående och inte fråga honom mer. Bara tills barnen växt upp. Väldigt kluven. Finns det någon som har flyttat ut. Hur klarar man sig på dålig lön? Kommer inte kunna ge barnen någonting. Tror nog att det är den största fasan och behöva leva snålt. Känns så fel att barnen ska lida. Sen är han så snäll på andra sätt. Är så kluven.

Nybörjare på forumet, men hoppas både kunna ge pepp och få.