Senaste kommentarerna i forumet

Kan det vara så att hon är viktigare för dig än du för henne?
Så är ofta fallet när man lever med en alkoholist.
Man kan tycka att fastän det borde vara dom som är tacksam för att man finns där vid deras sida så kan det vara så att man haltar rätt betänkligt när de försvinner.
Att man liksom lever på deras bekostnad och de klarar sig rätt bra,för de har sig själv och alkoholen.
Medan vi ofta släpper alltför mycket i vårt övriga liv och går in i relationen med hull och hår och samtidigt förlorar oss själv.
Jag gjorde i alla fall så och att hitta igen mig själv i detta har tagit en evinnerlig tid. Läs min tråd om du vill som ligger några sidor bort under anhörigsidan.
Jaha och nu då,heter den.

Där beskriver jag min treåriga kamp med att först släppa taget om min beroende exsambo och sen att vända fokus mot mig själv.
Jag är än inte i hamn men på god väg.

Framför allt,försök respektera att hon just nu inte vill ha kontakt. Hon behöver nog allt fokus och all styrka för att bygga upp sig själv och möta sin egen nykterhet.
Mycket tufft att stå på sidan och vara överflödig,men försök om du kan hitta något annat som upptar dina tankar än detta.
Vad som helst.

Jag vet att det inte är vad du vill höra.
Du vill nog att det ska vara så att hon kommer rakt tillbaka till dig efter behandling.
Kanske hon gör det,men låt det isåfall vara hennes beslut och använd tiden hon är där till att stärka upp dig själv och din egen självbild.

... kanske kan göra en liten tripp till Sthlm, skulle vara så intressant och kul att få träffas en stund i r l!

Så kul att det får bra för dig! Märks att du mår bättre i hur du skriver verkligen! Keep it up!

Kommit en liten bit. Mådde skit igår, bättre idag.

Tack för din omtanke Ullabulla ❤️

Mitt råd: Skippa de första meningarna och börja direkt med "Du var dig lik i söndags, fin som vanligt." Skriv sen "Jag kände bara att jag behövde träffa dig." Resten funkar jättebra. Gör inga tolkningar eller lägg några ord i hennes mun, utgå bara från dig själv.

Jag har nu insett att jag behöver hjälp utifrån, har försök själv så många ggr och misslyckats. En gång för många år sedan gick jag till en alkohol läkare men han tog mest bara betalt och kom inte med några råd eller stöd. skrev ut antabus jag betalde 700kr och sedan var det hej då! Så jag är lite bränd på att ta imot hjälp, hoppas denna psykolog har lite engagemang i sitt jobb. Ha en fin dag. ?

Till femtio, 25 dagar idag.
Som nykter nykterist, fantastisk känsla för kropp och hjärna ?

är en fras man hör då och då, med andemeningen att en berusad person visar sitt rätta jag. Jag har alltid varit tveksam till den tolkningen och nu verkar det som om jag får stöd från ny forskning. Jag hörde det som ett kort inslag i ett program på radion som stod på i bakgrunden på jobbet, så jag har inga detaljer och har heller inte hunnit studera rapporten närmare. Jag tror ändå att, som så ofta händer, forskningen nu har kommit fram till vad en del av oss med lång erfarenhet av drickande alltid har trott oss veta. Jag har många gånger sagt, och gjort, saker på fyllan och villan som inte är ens i närheten av min personlighet.

Etik och civiliserat beteende är inlärda egenskaper; när alkoholen tar över kopplas de bort och man blir ett offer för reptilhjärnans grundläggande instinkter. Moderation och omdöme försvinner med vinden och man förlorar sin sociala förmåga. På sätt och vis kan man kanske säga att det här är ens sanna person men jag måste invända att en livstid av att finslipa sina värderingar och sitt sätt att interagera med andra människor väger tyngre än gener, även om de daterar sig tusentals år tillbaka. Vi kanske i grund och botten fortfarande är primitiva varelser, men århundraden av att leva tätt ihop med andra människor har vaskat fram de egenskaper som är nödvändiga för en smärtfri kontakt med vår omgivning. Så jag tror forskarna har rätt; frasen "när spriten går in går vettet ut" ligger betydligt närmare sanningen än den fras jag har valt som rubrik.

Kanske en tröst för alla de chefer som har fått höra en och annan "sanning" om sig själv på firmafester.

Ha en fin dag alla!

Fast när jsg öppnade min ryggsäck efter nästan tjugo år så golvade den mig. Som om jag blev smittad av det som fanns där i. Har de senaste två åren många gånger funderat på om det var ett misstag. Om vissa dörrar ska förbli låsta.
Ändå håller jag med dig. Förr eller senare måste skiten upp. Mitt misstag var nog att den kom upp i en sårbar tid.
Vi kanske ska börja sätta ord på våra demoner här i anonymiteten.
Hur ser dina ut?

Kanske ni kan öppna filialer nu, en vart tionde år. Göteborg nästa?

Spring i stormen, flyg med vinden. För att du kan!

Du har förstås helt rätt.
Känns lättare att tänka så när man är nyvaken och inte bakis! Kvällar är knepigare. Kram och tack. ❤️

Ja ska ta bilen. Har bett min fru kolla mig dagligen genom att blåsa i alkomätare så jag inte kan falla för snabb Aw eller annat fusk. Sett till att inte ha a hemma. Känns bättre allting dag för dag nu.

Har läst i din tråd och ditt liv är skrämmande lik det liv jag hade.Som så många som vi på detta forum delar, efter nästan samma mönster att ha en närstående som påverkar ens liv så mycket att man tillslut slutar leva sitt eget liv.
Allt kretsar runt den som missbrukar.
Jag separerade efter 28 år men har gått 3 1/2 år sedan vi skilde oss efter många års elände och bedrövelser innan jag orkade lämna honom efter alla hans många svek mot mig och barnen under lång tid.
Idag fick jag återigen känna vilken styrka jag ändå fått. Efter att varit så svag och ältat,tyckt synd om och gråtit floder med tårar men tillslut kom ilskan vilket var den bästa reaktionen.Då kom min förändring att kunna lämna det destruktiva liv jag levde och jag kunde börja tänka på mig och barnen istället.
Idag mötte min tidigare svärmor som jag hade en bra relation till under alla år vi var tillsammans.Jag sprang på henne i affären och jag blev först alldeles kall och skakig eftersom vi inte setts mer än en gång tidigare hastigt på dessa 3 1/2 år men då hade jag en av sönerna med mig och då hejade hon och pratade en stund.Kanske var för att inte visa min son något?Idag när jag hejade på henne svarade hon kort hej.Jag frågade hur hon mådde? hon svarade kort och kallt att det är väl bra.Att hon inte ville prata mer än så var uppenbart.Men jag ville känna av hennes inställning eftersom hon valt att ta avstånd till mig förut när vi skildes fast hon visste om mitt helvete och många gånger stöttade mig och sa att jag var värd ett bättre liv utan hennes son.
Hade detta mötet skett tidigare hade jag brutit ihop totalt.Men jag kände bara att jag tänker inte lägga energi på att bli ledsen.
Alla dom som funnits och finns i mitt liv nu,är dom jag verkligen litar på och som stöttat mig och barnen fantastiskt.
Hans familj som tydligen valt hans sida och inte fanns där då i det svåra,kan jag klara mig utan.Och dom är också de enda jag misst.Alla våra gemensamma vänner vi hade har jag kvar men inte han.
Jag känner mig starkare än någonsin och jag trodde aldrig denna styrka skulle komma till mig efter allt elände man fått utstå.
Är idag lycklig och så tacksam för mitt liv och min nya kille är fantastisk.Trodde inte jag skulle kunna älska någon annan man igen.
Blev ett långt inlägg,men jag loggar in ibland och läser för det har också hjälpt mig otroligt mycket att skriva här och läsa om andra som har det svårt. Mina 3 barn har idag lite olika relation till sin pappa nu.Äldsta barnen bor inte samma stad så de har lättare att träffa honom på sina villkor.Men också yngsta sonen som ändå är 18-år väljer att inte träffa sin pappa så ofta.De har kontakt via telefonen.Men de är alla besvikna på sin pappa som lovat att sluta och också gjorde bort sig totalt för dom förra sommaren när de skulle ha umgåtts alla fyra.Men han söp sig dyngrak och var elak.De har ställt krav efter den händelsen att inte träffa honom om han dricker.Hur mycket han dricker idag vet jag inte.Men har hört mycket genom andra som mött honom.Att han varit så berusad vid flera tillfällen och gjort bort sig.Hoppas dina barn kan hitta ett förhållningssätt till sin pappa som dom mår bra av. Hans svek kommer ju inte sluta så länge han fortsätter sitt missbruk tyvärr.

Hej ****!
Du var dig lik senast, fin som vanligt. Kände bara att jag behövde träffa dig. Jag hoppas du mår bra, och att det går bra för dig, du är en kämpe! du kommer att fixa detta. Jag tänker på dig och du finns i mitt hjärta. Kram

Jo jag har hört talas om att bara för man varit på ett behandlingshem så betyder ju inte det att man kommer att förblir nykter, vissa klarar det bra länge, dels för att dom kanske har ett jävla enamma, men som jag känner min tjej/ex eller vad man nu i detta läge ska kalla det, låter hemskt å säga men så är det, har inte mått så bra sen den dagen vi träffades. Vilket hon själv har sagt dom gångerna jag frågat henne. Varför drack du igår? - För att jag inte mådde bra, eller för att jag kände för det! det säger ju rätt mycket. Men ärligt talat vet jag inte vad jag ska göra, vet nog innerst inne att "släpp eller lämna" är nog det bästa, men man vet ju hur man funkar...utnyttjad lite till eller?? :( någonstans så hoppas man ju?! Är man knäpp eller finns dom orden på riktigt?

Jag tänker som du- att visst borde jag kunna dricka lite på fredag och lördag? Speciellt som jag inte har mina barn och redan varit nykter i två helger (hurra för mig). Om jag dricker max en halv flaska så är det ju inte så farligt?

Hmmm, det kanske funkar... eller inte.. Jag vet inte. MEN, tycker att det har varit enormt skönt med två vita helger så prova!!! På fredag kan du tänka att just idag får jag vara nykter, men imorgon ska jag dricka.. sen tänker du lika på lördag och söndag. Du vet, så där som vi brukar tänka fast tvärtom. Köp hem godis istället! Och alkoholfri cider. Du klarar det, jag lovar... Det är bara två dagar sv ditt liv;). Efter helgen kan du fundera på hur det kändes, för- och nackdelar.

Kram!!!

?

Låter fantastiskt!
Heja dig !
Keep up the god work!
Kram!?

Tack för länken,Ska kolla in.

En alkoholist är mycket svårt.
Känslomässigt dränerande och ibland utan den nödvändiga feedback som en relation kräver.

Men när det blir rätt.
När man är i fas och samklang så är man så nära en alkoholist om jag nu får "klumpa ihop" alla olika människor med ett beroende.

Att släppa taget om den närheten och symbiosen för att man innerst inne vet att det är för tungt och svårt är jättetufft.

Jag lider med dig bedrövad sambo.

Tjipp alla glada!!
Nu är väl sommaren slut?
Eller kan man krama ur några mer värmande solstrålar från skyn?
Jag läste någonstans att denna sommaren var den sämsta på 155 år!!
Jag är villig att gå motvalls i detta påstående, nämligen är det så att sommaren har varit helt fantastisk.
Bilen har blivit körd både morgon och kväll i nyktert tillstånd, ingen rädsla för snuten under hela semestern?
Jag har spenderat tid med familjen i båtar i stugor på toppar och i dalar.
Jag har mått bra och ätit mig mätt vid sena sommarkvällar vid blanka sjöar, jag har njutit och gillat läget, tror inte att drivis och orkaner med snöblandat kunnat rubba mina positiva tankar?
388 dagar!! Men det är bara början.
Nästa sommar kanske blir skit? Kanske man inte är i eufori då? Men jag är definitivt nykter?

Kör hårt

Jag har bara gett henne ord.
Jag ska försöka ge henne mer kramar?

Det gör jag varje dag nästan.
Och det funkar bra.
Ibland är hon glad och pratsam och ibland ganska mulen.
Jag ger henne de ord idag som hon skulle behövt då.

Att hon kommer till mig är nytt.
Och hon kommer i den formen att jag känner hela mitt jag,hela mitt väsen fullt ut.
Inte inlidad invirad av trams utan ren.
En härlig känsla.