skrev Malta i Här igen!

Nåt att hålla igång med är bra! Jag kämpar på med min träning, även om det känns motigt. Så mycket bättre än att bedöva hjärnan och tro att det som en känner är "borta". Oftast har jag mer lyckorus efter ett pass än ett glas vin. Hu, att det ska vara så svårt att lära både mig och hjärnan detta! Ha en fortsatt fin kväll! Snart läggdags för mig :)


skrev Malta i Att vilja utan kämparglöd? lite tankar

En dag i taget :) Träning är skitbra motivation att vara utan A's berusande värld. Fler fördelar. Även en jävulusisk träningsvärk ger mer belöning än den mildaste baksmälla. Kämpa på!


skrev thoman66 i Att vilja utan kämparglöd? lite tankar

tack snälla för era kommentarer. tar verkligen till mig de ni skriver. oavsett hur andra dricker så är det ju mig själv det handlar om. om jag inte mår bra av det, varför ska jag göra det och jämföra mig? Har varit nykter nu i drygt en vecka och visst, ibland vill man ju givetvis ta en öl osv men de suget går ofta över när jag inte kastar mig över tanken utan låter den vara där ett tag. mår så mkt bättre av å vakna upp nykter och känna tacksamheten kring det. försöker även fokusera på träning och ta hand om mig. hoppas det går bra för er andra också!
tror även de är bra att bara bestämma sig för en vit period. sedan är jag även en allt eller inget person, så nu kör vi.


skrev Malta i Jag måste förändra mitt liv...

Din sits. Det spelar egentligen inte någon roll vad vi dricker eller hur mycket. Hur vi dricker och vad det gör med oss är det som spelar roll. Jag gick på antidepp i över 20 år. Att jag slutade, var det bästa jag gjorde. Jag upplevde att jag kände mer äkta känslor. Antidepp är möjligen bra ett kort tag, men de dövar även bra känslor. Jag har inte helt kommit tillrätta med mitt missbruk, men dricker inte dagligen och kan känna glädje över små saker som inte berörde mig förr. Men... jag måste säga att utfasningen var bland det värsta jag gjort i mitt liv. Hade så mycket fysiska smärtor utöver de psykiska. Ett kort tag efter nollningen av pillren var jag i upplösningstillstånd och tänkte nästan lägga in mig på psyket. Jag slutade ganska snabbt och det påverkar ju kropp o psyke en hel del. Att ta medicin kan vara bra, men har man en missbruksproblematik så kanske det är bättre att försöka ta itu med den utan medicin. Så var det för mig. Säger inte att det är rätt eller fel, men tänker mig att du behöver vara rädd om de "må-bra-celler/hormoner/signalsubstanser du har i kroppen. Självmordsfrekvensen är som högst när man slutar/börjar/höjer- bara så att du har kunskapen (men tänker mig att du vet redan). Ta hand om dig! Så klart att du fixar detta, precis som du fixat massa andra saker i ditt liv!


skrev Mickenolla i Viljan att stå emot det första glaset.

Denna dag har varigt full av ångest varför är jag inte som de flesta andra som kan sitta i solen och dricka en öl eller ett glas vin! Det är ju så mysigt men jag tar det där glaset och sveper det snabbt och sen fyller jag ett till som oftast inte blir så gammalt.
Anna 72 klart vi kan försöka peppa varandra det ser ut som vi är i liknande situation jag vet att jag kan klara mig från A i veckan men när fredagen kommer då vet jag att det blir extremt svårt att inte ta en sväng inom systemet. Tidtagare när jag försökt sluta så har jag tagit en dag i tagen men nu är mitt mål att hålla mig nykter över helgen som kommer och det kommer nog att sätta hårda prövningar för A-djävulen är en lömsk typ.


skrev Ellan i Hemmarehab

Hej,
Jag är kvinna, maka, mamma och numera nykter alkoholist. Det du beskriver är mina sista år som aktiv. Min man vädjade många gånger till mig att söka hjälp. Jag envisades dock med att klara det på egen hand... Till slut fick han nog. Han sa stopp rejält. Det var ett ultimatum. Ta hjälp på riktigt annars fick jag flytta. Han kontaktade även mitt jobb. Det var hårt men så rätt för mig.❤️
Att stå bredvid någon som är sjuk är ett rent helvete. Vi sjuka bedövar oss och har inget konsekvenstänk. Vi har nu tagit all hjälp vi kan få och läker nu som familj. Det finns hopp men villigheten måste komma från din fru.
Skickar en stor Styrkekram till dig.❤️


skrev Kanelbullen i Min förra är uppsagd

Till miss c!

Jag tänkte bara svara från min egen uppväxt, hur min mamma var hon accepterade en man som skulle ha blivit utslängd. Gå härifrån och kom inte tillbaka! Skulle hon ha sagt! Hon tog ensam hand om oss och han stod bredvid och såg oss växa upp.Det var ingen alkohol inblandad, men väl psykisk ohälsa.
Det är väl ett mönster från barndomen. Att stå ut istället för att skilja sig! Eller stå på sig!
Det är modiga kvinnor som är ensamstående med barn.
Mina föräldrar var gifta hela livet och jag tror dom hadde varit lyckligare var för sig.


skrev Trivs inte i Jag måste förändra mitt liv...

ok, 6 st 33cl är inte massa men det är klart emot mitt mål med denna dagen..

:(


skrev MissC i Min förra är uppsagd

Kan bara ge dig ett råd och det är tänk på dig och ditt bästa.
Min mamma har fastnat i alkohol och tablett missbruk bland annat för att hon tänkte på mannens bästa i alla lägen. Det har gått ut över mig och hennes barnbarn till den milda grad att jag har vart tvungen att kasta ut henne ur vårat liv. Än så länge så väljer hon inte oss alls utan bara accepterar att vi inte kommer att vara i hennes liv något mer. Hon styr inte något längre utan det gör det kemiska och mannen ifråga,kommer bli hennes död om det inte vänder snart!


skrev Kanelbullen i Min förra är uppsagd

Det gör ont att separera sig och det är många stadier, detta är slutstadiet.
Men nu när jag skiljer mig från alkoholen så blir det samtidigt en skilsmässa från honom och jag tycker att han borde veta det, men det är ju jag som kapar banden och finner var mina gränser är och var hans är. Det är rätt så fantastiskt att finna sig själv igen.
Jsg börjar faktiskt ana att jag har en vilja och det är en kraft känsla.
Jag har blockerat honom på telefonen och det är som ni säger jag måste säga som det är.
Svårt att vara helt ensam bara.


skrev Malta i Ny här!

Så bra att du tagit itu med A. Kämpar själv på och det blir lättare när omgivningen vet. Skammen var enorm när jag kom ut som A-missbrukare. Att vara kvinna, ev ha familj osv gör skammen extra påtaglig. Min värsta skam försvann till slut och idag nöjer jag mig med att jag gör så gott jag, kan efter omständigheterna. Jag anser inte att det ursäktar mig eller ger mig utrymme för mer missbruk. Tvärtom. När skammen var som störst, då drack jag också som mest. Det blev en enda svart sörja, som blev svår att göra något åt. Lycka till med ditt kämpande :) Så bra att du hittat hit!


skrev Pi31415 i Tänkte gå vidare

Tack för hälsningen i min tråd. Trevligt att du är tillbaka. Tråkigt och jobbigt att du haft en tung period. Precis som muränan skriver, så är det allvar och handlar om liv och död. Då är valet inget val utan ett måste, och kampen nödvändig.

Du vet vad du måste göra nu. Börja bygga på nykterheten. Ta hjälp av gemenskapen här på forumet.

Många styrkekramar


skrev Ikaros i Återfall

Hej 5maj
Att Du har en svår situation behöver jag väl inte skriva men gör det ändå. Finns där ändå någon ljusglimt? Kanske ändå, eftersom du har fått insikten om alkoholens fördärvlighet relativt tidigt i Ditt liv. Du har chansen att göra något nu! Försök hitta en väg som passar Dig. Att börja här på forumet är utmärkt och du kan ju gå vidare med AA och/eller beroende-enheter alternativt -kliniker. Försök ta all hjälp du kan få.
vänligen
Ikaros


skrev Pi31415 i Äntligen på rätt väg!!

Löften och brutna löften kommer att radas upp av din sambo. Det finns väl ingen tråd här på forumet med någon som klarat att gå från ett tungt missbruk/beroende till ett måttlighetsdrickande, mer än under kortare perioder. Utvecklingen är progressiv enligt all statistik.

På sikt riskerar du din nykterhet, då du kommer att må dåligt av ständiga besvikelser och tärande osämja. Och barnen får det otryggt och kommer att må dåligt.

Försök att lyssna på din känsla inom dig, vilket val känns mest rätt ut? Vad skulle du må bäst av, vad skulle kännas tryggast?

Följ din egna inre övertygelse.

Många kramar


skrev Gunda i Här igen!

Nu har det varit massor med jobb i trädgården, vi höll på hela dagen i går och i dag har vi hämtat mer jord så och varit på en fikastund till trevliga vänner.
I morgon efm ska jag sätta fart med växter igen, får se om jag kan få ut lite mer frö i landen som jag fixat, pallkragarna väntar.
Men vädret är ju så kallt vi är i mitten av maj och ingen värme, blä det är inte kul.
Suget finns med mig och det är bara att stå ut, nu sätter jag på lite kaffe och sätter mig i mitt stickhörn och tar några varv.
En bra måndag önskar jag oss alla!


skrev konstnären i Tredje gången gillt

Tack snälla du för din hälsning till mig. Nu kravlar jag mig upp ur gropen igen och hoppas att det blir för gott. Du är en kämpe har följt dig hela tiden.
Kramar Konstnären


skrev drickerensam i Viljan att stå emot det första glaset.

bra beslut! var inte rädd för när du får dålig sömn o hjärtklappning av att du låter bli - det är kroppen som behöver vänja sig. och var inte hård mot dig om du råkar halka dit trots ditt beslut. ta nya tag om det händer!

njut av ditt nya liv och ditt beslut!


skrev miss lyckad i Äntligen på rätt väg!!

vill jag flytta till...Nädå, jag ska titta på ett hus idag. Det är blandade känslor. Ena stunden känns det jättebra, för att i nästa stund kännas overkligt och jobbigt. Pratade med sambon nyss och han tror verkligen att han kan dricka ibland!!! Han har betydligt större problem än mig. Jag sa till honom att jag ska titta på ett hus idag och att jag gör detta för min och barnens skull. Tror han att han är en på flera miljoner som efter ett flerårigt missbruk kan återgå till måttligt drickande så vill inte jag vara med och se på. Jag frågade även om han glömt bort allt elände som vårt missbruk ställt till med? Han svarade inte på det. Jag har kontaktat några vänner som är i /har separerat för tips och råd. Barnen som bor hemma verkar tycka att detta med ev.flytt är bra. Dottern som mailade min chef om mitt våra a-problem trodde nog att allt var under kontroll. Hon blev ledsen när hon förstod att pappan vill välja A framför familj. Man kan tycka att sambon inte dricker mycket, och det gör han inte just nu. Problemet kommer ju senare och förmodligen med full kraft om man lyssnar på andras erfarenheter av att försöka dricka socialt igen. Ibland är det lätt att glömma.. Både jag och sonen fick ont i magen samtidigt härom veckan.(jag var på jobbet, sonen hemma) Samma kväll drack sig sambon full...Fysiska och psykiska symtom på närstående till missbrukare. Allt ordnar sig med tiden. Jag måste bara vara stark och tänka på min och barnens framtid....


skrev anonyMu i Tänkte gå vidare

Åh, där är du vännen... !

Jag förstod att du drack igen. Ja, du skrev ju faktiskt det i mailen sist, men då var det "under kontroll". Minns du det? Det började med två glas vi till helgen och det gick bra. Förlåt att jag skriver så, men du måste inse att det aldrig kommer funka med två glas vin till middagen. Det är ingen idé att pröva, att försöka. Det är ju dömt att misslyckas. Det verkar bli så hårda fall nu också. F-n det är inte att leka med. Det handlar om liv eller död nu. Åh, det skär i mitt hjärta. Jag är verkligen ledsen för din skull att du behövt gå igenom det här igen. Men jag är också oerhört glad för att du brutit av igen och att du faktiskt har haft 10 vita dagar. Det är väldigt strongt gjort. Vad bra att du återupptagit behandlingen. Gjorde du det sist? Kanonbra med antabus också! Kan man inte få den inopererad? Jag tänker att det kanske förhindrar att man får tokiga idéer om någon månad? Som en extra trygghet. Särskilt som vi nu går mot sommaren och värmen (även om det inte känns så idag).

Häng kvar på forumet nu. Det ger ju så himla mycket. Maila mig när du vill. Jag finns här. Kämpa på nu och var glad för dina 10 vita dagar!

Bamsebamsebamselass med kärlek, styrka, ork, tålamod och kraft från mig till dig


skrev bumbibjörnen i Aldrig mer ensam.

Jag köpte inte en flaska vin eller någon alkohol.

Nu har det gått 19 dagar sedan jag bestämde mig för att aldrig dricka ensam. Man kan väl sammanfatta det som relativt lyckat bortsett från två ggr:

- Drack en 3,5 ensam i mitt hem innan jag skulle möta min partner för att gå på konsert. Det var ganska äcklig och jag kände direkt den här konstiga känslan av ångest när jag hade druckit den. Tog kanske 5 minuter att dricka upp den, snabbt gick det ju.
- Var hemma hos en vän och skulle hjälpa till med lite flytt. Vännen frågade om jag ville ha vin, hen skulle köra. Jag drack vin, hen drack inte vin. Där tycker jag ändå att jag tändje på gränserna jag satt för mig själv där. Inte så nöjd med det.

Nu påbörjas min semester. Jag har ingen strategi för hur jag ska låta bli, då jag kommer att vara helt ensam hemma under kommande 13 dagar. Strategin är fortfarande min regel.:

A får drickas när någon annan levande person ser mig göra så. (Skypechatt eller telefon räknas inte)
A får drickas när två personer (jag + en till) eller mer dricker.
A får enbart drickas om den andra personen i fråga är över 18 år och därmed också kan tillåtas drickas.
A får inte drickas ensamt.

Noterbart är att jag fortfarande har alkohol hemma,(champange, mousserande och lite campari). Men ska jag dricka det måste jag alltså bjuda hem någon över 18 år och få denne att dricka.


skrev LovaLee i Ny här!

Tack för ert varma välkomnande!
Jag kämpar på och tar en dag i taget.Jag har fallit dit en gång,men det ska inte knäcka mig.Idag kommer det bli ytterligare en nykter dag.Jag har gjort en planering för hur jag ska hantera dagarna fram till klockan 18 när systemet stänger.Eftersom jag arbetar hemifrån så har jag ju ingen arbetsgivare som håller mig fast.Efter 18 så kan jag andas ut.Kampen är över och jag klarade även denna dag.


skrev Janne i Förnekelse eller vad?

Jag är precis nybliven nykter, dag 5. Idag träffade jag läkaren för nya leverprover (har en lättare leverinfammation) och hon frågade om jag ville ha hjälp.

Då jag aldrig försökt sluta förut och känner mig stark i min övertygelse att detta kommer gå bra så tackade jag nej. Hade jag däremot försökt själv förut och trillat dit igen hade jag inte tvekat att ta hjälp. Att skriva in sig på behandlingshem känns som ett oerhört stort steg som känns som det allra sista man vill göra. Men det är som jag tänker nu.


skrev Trivs inte i Jag måste förändra mitt liv...

Mina barn är så stora att jag ser dem knappt längre tyvärr. Tror inte någon utav dem vet att jag är alkoholist. Det tycker nog mest att jag tar lite väl många öl vid vissa tillfällen, men de är nog mest rädda om en antar jag..

Frugan vet givetvis... men hur länge står hon ut? Vem vill leva med en alkis som inte ens själv är säker på om han vill sluta?

Osäker på om jag ens klarar denna dagen. Har nog 4-5 lock öl hemma just nu... men skall jag sluta så skall jag klara det med alkohol hemma inte på grund utav att jag är utan.


skrev Trivs inte i Jag måste förändra mitt liv...

OK, ingen läkare som sagt till mig, skall tänka på det.

Saken är att jag har haft svåra smärtor i kroppen efter lite olyckor i ungdomen.

Givetvis så har jag självmedicinerat bort detta med alkohol istället för att ta värktabeller (vilket iofs inte heller är så bra i hög dos)


skrev Anna72 i Viljan att stå emot det första glaset.

Hej! Jag känner igen mig i din situation. Dricker ibland alla dagar i veckan men inte så mycket. Eller så dricker jag 2-3 dagar men alldeles för mycket. Alkoholen har tagit över mitt liv. Jag får extrem ångest och hjärtklappning dagen efter och ibland kör jag på igen. Jag har snart förstört alla mina familjerelationer. Vänner var det länge sedan jag hade. Vi skulle kunna peppa varandra till ett liv i nykterhet.