Senaste kommentarerna i forumet

Gör dig av med giftet på vilket sätt som helst utom att hälla det i dig. Vad skulle det vara bra för?

I den nya lägenheten. I kylen. En flaska Champagne + choklad + en välkomst lapp. Välkommen hem stod det.
Men va fan?
Chokladen har jag ätit upp. Flaskan ligger i kylen. Jag vill inte ha. Har 200 dagar nykter idag och inte ett dugg sugen men...
Jag känner mig besvärad. Det är en dyr flaska. Kan man hälla ut den?

Eller silikonsadel-överdrag som finns på Clas Ohlson för en hundring.
GULD värt mot avskavda känsliga delar och rumpor.
Har ju ingen prostata som gör ont men jäklar vad det kan svida
i de nedre regionerna om man inte aktar sig efter hårda spinning pass.
Aj aj aj går icke att kissa :(

Kram

Jag börjar om igen.... har inte tagit fler... blir dag 1 imorgon... ?

Antabus sitter i upp till en vecka så jag skulle inte testa om jag hade tagit en tablett i Fredags.
Inte att leka med, de reaktionerna man får.

Lycka till om du nu inte hinner läsa detta innan middagen :(

MM

Hej Anders 43. Intressant att höra din teori om insomningstabletter. Jag har själv använt mig av dessa under många, många år men vill nu ut ur denna last också. Jag har tagit mig ur snusberoendet för mer än ett halvt år sedan, nykter sedan 16 dygn tillbaks men vågar inte släppa insomningstabletterna än. Hur stor är din konsumtion av dessa piller?? Just nu ligger jag på ca 1,5 piller per dag. Har som bäst varit nere i en halv tablett om dygnet men har även haft pillerfria, korta perioder.

Jaa du Anders. Jag har också börjar träningsscykla då jag inte kan springa längre pga höftproblem. Det är helt OK men rejält ont i baken och prostatan får man. Det kan jag skriva under på. Ett måste för mig är dock att ta på sig sk cykelbyxor.
Trevlig valborg/Tjalle

Klart jag kan säga nej. Har inte ett fullt utvecklat alkoholberoende ännu ska tilläggas, men kan hamna där om jag inte slutar dricka. Det här är bara ett engångs tillfälle. Jag hade planerat att börja med Antabus 2/5 pga middagen ikväll.

Har känt mig lite i en "bubbla" den senaste veckan, lite ångest, tidvis handsvett och (väldigt) lite darrig i finmotoriken. Tror att det är p.g.a. radikalt minskat intag av insomningstabletter. Nu kör jag ett litet eftermiddagstest: Har tagit en halv tablett. Om symptomen klingar av om en halvtimme så vet jag. Abstinens. Då kan jag isf utgå från det - och agera därefter. Nog om det!

Ikväll så brinner många brasor - så också min:-) Har kört ett par cykelturer - på hård och minimal cykelsadel. Första turerna på våren så är man inte van - och träningsvärken i rumpan ger sig tillkänna. Aj - och lite som att "brasan brinner". Det går över. För ett par år sedan, efter cykling under kalla höstdagar, så fick jag prostatit. (Har inget med prostatacancer att göra). Gjorde jävelusiskt ont - och jag var tvungen att uppsöka läkare. Blev undersökt - och läkaren sade att jag hade blivit avkyld, vilket antagligen hade lett till detta utbrott av prostatit. Jag fick antibiotika - samt ett kort men konkret råd: "Nu går du och köper ett par yllekalsonger, samt en damsadel till cykeln - sen går du hem och onanerar utav bara f-n". Blev så paff - och full i skratt. Förstod vad han menade:-) Till saken skall sägas att doktorn till vardags är kirurg - och jag har hört från vänner inom vården att just kirurger ibland inte skräder orden, utan att det är mer rakt på, och: Tell it as it is! Det gick över - men någon damsadel har jag ännu inte köpt.......:-)

....blir du aldrig här på forumet! Jag har själv aldrig ätit Antabus - men har läst en del härinne, och jag tror inte att du skall dricka någon alkohol i kväll?! Finns det inget sätt du kan låta bli? Är det helt fel sällskap för att säga "nej"? Jag förstår om det är så - men kanske skall du testa? Vad kan hända? Om du ändå dricker - så ta det väldigt försiktigt så att du hinner känna om kroppen reagerar. Har för mig att reaktionen kommer ganska snabbt. Gör den det så skall du absolut inte dricka något mer. Du får väl skylla på akut huvudvärk eller nåt. Lycka till - vilket beslut du än tar.

....att dricka nåt. Tyvärr. Och dessutom så vet vi ju så väl att "det jobbiga" försvinner så snabbt och bra med just alkohol. Det är ju en del av förbannelsen. Kortsiktig "må bra" som innebär fruktansvärda "kostnader" i den andra ändan. Hoppas att du kan hålla dig till den där enda ölen - isf så kan du faktiskt "glömma" den - och fortsätta din nyktra bana. All styrka till dig!!

Håll i dig ordentligt! Om du lyckas stå emot så kan du vara stolt och stark i morgon! Och då är du ju inne på 9 nyktra dagar - eller hur. Så nära ditt första delmål, 10 dgr.

Jag inser att jag är alkoholist.
Oj vad jag har varit arg, sur, irriterad, grälsjuk... "pga min bråkande man" var jag nyss tvungen att svepa en starköl som jag tagit ur hans flak. Allt jobbigt försvann på en gång. Och jag insåg. Jag är alkoholist.
Jag ska inte ta fler. Jag fick en så klar insikt. Jag ändrade sinnesstämning direkt efter ölen och mådde bra.
OMG!?

Ikväll sätts man på prov igen

Lycka till med ditt nästa steg

Inget spår av handduken... Ska avvakta o se vad som hänt med den. Den kanske kommer fram och är tvättad... eller så har den flyttat hemifrån för alltid.

Igår var det tydligen fest... Han hade köpt en platta öl i fredags, hällde i sig 7 i förrgår och igår blev det visst 16 öl och resten av punschen...

Har provat att säga till honom att jag är orolig för hans drickande och att han måste söka hjälp.
Han uppvisar alla de symptomen för alkis som man läser om här i forumet. Tack för att ni finns och beskriver hur era alkisar gör. Han tycker jag tjatar - trots jag är orolig och försöker få honom att fatta att han dricker för mycket. Har lagt fram lappar/visitkort till AA och sånt... o då tjatar jag!!!
Det är mitt fel att han dricker. Han känner sig inte fri. Vi båda jobbar skift - men han har lite annorlunda hur han jobbar. Jag har bara lediga dagar ibland och då kanske bara en dag... så jag bad honom förut att inte göra saker "på min dag"... Och då troligen känner han sig inte fri... för han "måste kolla med mig" när jag har ledig dag... Åh va jobbigt då! Han har ju resten av sina lediga dagar (flera efter varandra - ca 4-5 dagar)... som han kan göra saker - tex möta vänner och hitta på något.
Men nu har han suttit hemma och supit och spelat dataspel hela tiden. Vänner ser han knappt. Ibland har han åkt iväg och träffa en nära släkting och ätit middag och pratat osv. Men jag antar att han spelar "duktig" då och sen åker han fort hem och super. Har märkt denna tendens också - att om han äntligen gör något - så vill han fort hem så han kan supa och spela.
Han gömmer ibland sina spritflaskor - men lämnar de tomma framme sen. För några år sedan så dolde han även de tomma och slängde dem när jag inte var hemma - eller tog med sig ut och slängde dem nån stans.

Jag misstänker att han supit rätt hårt mycket länge (funderat lite på hans synsätt ang alkohol och hans fåtal gånger saker han berättat för mig). Jag träffade honom för ca 5 år sedan. I början märkte jag ingenting av hans alkoholism... men när jag sov över hos honom så såg man hans papperspåse med tomma ölburkar... Den växte även fast han hade jobbat.... tyckte det var besynnerligt.. Vid något tillfälle så sa han att han börjar smygsupa... Nja... han söp nog ändå rätt mycket innan han började smygsupa som han sa...
Sen flyttade vi ihop (ja, otroligt korkat)...Nu ser jag hur mycket han dricker. Skriver upp i min almanacka.
Sedan hösten förra året har antalet öl ökat från ca 6-8 öl till 10-16 öl och det är mer whisky och punsch med i spelet...
Han röker och snusar mycket. Tex häromdagen så gick han ut 3 gånger till balkongen och rökte - på 15 min!!!

Jag är orolig för hans hälsa. Försöker ju hjälpa honom genom att få honom att inse att han har problem. Men ofta så vill han inte... en gång sa han att han inte kunde sluta själv... men nu om man säger till honom så bryr han inte sig och tycker jag är tjatig.
Hans lever måste ju vara på upphällningen nu... han hostar och har sig så hans lungor är väl helt sönderrökta... han kommer ju att dö snart om han inte slutar...

Jag har inte kommit så långt än men jag har börjat läsa här i forumet härom veckan... Den är jättebra. Får en massa igenkännings-känslor hela tiden... Men jag vill ju fortfarande "rädda honom"... Han är paranoid och vågar inte gå till doktorn för han tror att doktor kommer att ringa till hans jobb och "tjäna pengar" på att skvallra för chefen... Han kommer nog aldrig att gå till AA-möten för han tycker väl att han är bättre än dem där.
Det ironiska är - att han hatar fyllon - men han har ju blivit en själv - det inser han nog inte... Eller han vet nog - men det är ju mitt fel att han dricker tycker han...
Har sagt till honom att göra saker så han inte sitter hemma hela tiden, men det gör han inte. Ibland när vi båda är lediga så åker vi ut och gör vår hobby men det är ju bara vissa dagar. Enstaka gånger han har träffat nån kompis mitt på dagen eller eftermiddagen - men det är nog samma sak där - fort hem så han kan supa...

Filippa 2003,
så otroligt bra gjort att börja skriva här och sätta ord på det du är med om. Du och din bror, ni är mitt uppe i skiten men det finns vägar ut. Något som är viktigt, som ni aldrig ska glömma, är att det inte är ert fel att era föräldrar dricker och att de faktiskt inte klara av att ha barn.
Du har fått råd vad du kan göra rent konkret för att få hjälp och jag instämmer. Ytterligare personer som skulle kunna vara till hjälp... jag kommer att tänka på om du har någon lärare du kan vända dig till. Det ska vara en lärare med gott hjärta, du förstår säkert vad jag menar. Denna lärare kan säkert hjälpa dig vidare. Det finns något som heter Elevhälsan på skolorna. Sen..om det inte känns främmande för dig.. kyrkan har hjälpverksamhet, diakoner som är behjälpliga. De verkar i det tysta. Gå in på nätet och sök efter församlingen där du bor och titta. De har en naturlig inbyggd tystnadsplikt. Det finns Al-Anon för anhöriga till alkoholister, Alateen för unga människor som har alkoholiserade föräldrar. Här råder också en tystnadsplikt i och med att allt som sägs under träffarna stannar inom rummets fyra väggar. Socialkontoret på kommunen kan du kontakta.
Du skriver sen att du har pratat med släktingar. Vad säger dom? Att dina föräldrar blir sura hör till alkoholism och får inte göra att du tvekar att söka hjälp. Låt dem inte hindra dig.
Nu måste jag sluta men vill säga att fortsätt att skriva här. Det hjälper att känna sig mindre ensam.
Vi är många här som tänker på dig och er.
Kram Ursula

Idag skiner solen. Jag har haft en helg där många har druckit alkohol. Middagen på Fredag, Lena Ph på lördag. Konserten var bra. Blev ledsen under en låt. Det kom bara över mig på föreställningen. Jag kände en tjej med Downs syndrom genom jobbet under många år. Vi dansade tillsammans till "Kärleken är evig". Hon älskade den låten. Hon dog för några år sedan. Vi kom varann väldigt nära. Nu kom saknaden och minnena över mig på konserten. Sånt är livet. Glädje, sorg, smärta, lust, saknad, eufori, tomhet, Kärlek... Det är ofta härligt att leva nu för tiden... Kram på er.. <3

Det är alltid rätt dag att välja att bli nykter! Välkommen hit! Det är nyttigt att skriva ner vad man tycker och känner, man tvingas liksom sätta ord på det.

Bästa sättet är nog att hon söker hjälp för sin ångest på vårdcentralen, och då kan hon få remiss till KBT-psykolog förhoppningsvis. Det är otroligt nyttigt att tvingas sätta ord på vad man tycker och känner.

Tack för att du skrev tillbaka, självklart har jag släkt jag kan prata med och det har jag även gjort också men då blir mina föräldrar sura på mig för att jag går runt och berättar, min mammas släkt vet även att hon håller på såhär och vet allt hon har gjort men ja vill att det här ska få ett stopp nu dom har sagt att dom ska sluta men dom gör aldrig det och är rädd

...mot en "normalisering". För första gången sedan min sista fylla (knappt 3 veckor) ätit min "originalfrukost". Med full aptit. Första dagarna efter så är det mest dricka yoghurt som funkar. Har kommit ner till 2,5-3 insomningstabletter. Min "gamla" dos - innan vansinnesförbrukningen under mitt fyllerace. En del dagabstinens - tillsammans med en lite mer allmän ångest över årstiden/våren - som är allt annat än en favorit. Jo, jag gillar våren och ljuset på många sätt - men det går för fort. Jag hänger inte med när ljuset kommer tillbaks med flera minuters skillnad varje dag. Det påverkar mig mycket av någon anledning! Är även lite hypokondriskt lagd (i dessa perioder), och fick för mig igår, efter en cykeltur på en mil, att det är något "fel" på mig. Fick puls, och blev svettig på ryggen - och fick för mig att jag "förstört" mitt hjärta/min hjärna efter sista "fylleracet". Hjärnspöken misstänker jag - samtidigt som också vet att björkpollensäsongen dragit igång - vilket i sig är jobbigt. Det kan mycket väl ha varit symptom från detta som jag kände. När sen mörkret sänker sig på kvällen så mår jag bättre o bättre - vilket talar för att jag inte är sjuk, utan bara har lite ångest som sjunker undan när kvällen kommer. Tablettabstinens? Antagligen. Har jag nojjor? Antagligen. Nåväl, är väl "bara" att ta sig igenom så gott det går. Nu ledig från jobbet en vecka - och det känns som en välsignelse. På tisdag så firar jag 3 veckor nykter - från alkohol!

Jal!
Jag känner igen mig så mycket i din historia. Jag är nu vuxen kvinna med egen familj. Men när jag var 18 år och bodde hemma var jag i samma sits.
Jag tror också att du ska försöka prata med din pappa när han är nykter. Du ska berätta vilka DINA känslor är, för känslor kan aldrig vara "fel", det är du som känner dem och det är du som kan förmedla dem till honom. Han måste dock inse och acceptera att han är alkoholist, det kanske tar tid. Jag hoppas att du kan nå honom! Stort lycka till!
Vill bara krama om dig och säga att allt blir bra, det kommer lösa sig för dig oavsett vad som händer. Du är i skiten just nu. Du har inte valt din pappa, men han har valt dig, du ska inte behöva må dåligt över hans drickande.

Och du, om du inte lyckas nå honom, var nöjd med att du försökte, och prata med någon annan! Få ut det du går och bär på. Han är trots allt vuxen och tar sina beslut själv. Det är inte ditt ansvar.

Hej och tack för ditt svar och dina råd. Har du något tips om var man kan söka hjälp och få samtalsterapi? Är det en "vanlig" psykolog man ska kontakta eller kan exempelvis vårdcentralen hjälpa?

för evigt vore slut för A-demonen,
vad lugnt det skulle vara för oss då.

Dig däremot vill vi gärna höra mer ifrån Gunda.
Ha en bra valborg!

Och det kommer den stt förbli.
Surren är slut därför har jag varit lite tyst
Men i morgon är det en ny månad och mer surf ?
Ha en fortsatt fin helg. ??