Senaste kommentarerna i forumet

Det viktigaste av allt är att man verkligen vill själv. Tycker jag iaf. Så länge man verkligen, verkligen vill så kommer man att lyckas. Hjälp finns att få både via beroendecentrum/aa eller med antabus. Eller båda såklart. Jag vet bara att jag verkligen vill detta denna gång och inser att jag är hjälplös i förhållande till alkohol.

Så mitt råd är att fråga dig själv. Kommer jag kunna dricka "normalt" och isf kommer det att vara en hållbar lösning? Finns ju vissa som klarar det men de verkar inte vara många. Om inte så ställ positivt mot negativt. Om du då kommer fram till att du vill satsa, bryt mönstret.
Hitta saker att göra. Att sitta hemma och tycka synd om mig själv fick mig att börja igen. Det rekommenderar jag inte

Har all förståelse och sympati i världen för hur du känner dig! Hoppas och tror att vi båda två fixar det här nu, en dag i taget. Den här ångesten är inte värt det! Känner mig äcklad bara jag tänker på alkohol just nu och hur jag riskerat så mycket helt i "onödan"!
Jag håller tummarna för dig, att du också klarar en nyktrare och sundare livsstil och slipper sådan här grym ångest som alkohol kan ge. "Hang in there!". :-)

Precis! Jag har legat och haft ångest för att jag tog en söndagsfylla och inte orkade jobba idag. Första söndagsfyllan men har bestämt mig att det aldrig får upprepas. Gjorde bort mig inför mina barn och fru helt enkelt. Fy faan vad jag haft ångest idag. Räknar denna som dag 1 nykter jag med.

Träningen gick bra och shoppingrundan får mig att känna mig snyggare och fräsch. Fräsch och pigg med klar blick till skillnad från dom senaste somrarna. Vin, vardag som helgdag och var tvungen att ha en helt nykter vecka innan jobbet började!
Det känns så meningslöst att sitta i alkodimman, nästan hela den tid som jag var ledig. Livet har ju så mycket att ge och det är bara att höja blicken lite och titta på världen.
Njuter på ett annat sätt och tar tacksamt emot dom goda stunderna.

Lider med dig Mamanas. Hoppas du mår bättre snart. Önskar dig styrka och hopp, ge inte upp. Imorgon är en ny dag...

Full......
sitter på toa o skäms!!
Det har gått så bra... och allt har varit bra...till och med gått ner några kilon..
sitter här och låtsas skit. .
Varför kan jag inte bara låta denna siten vara?????
Finns där någon? ?

Kanske är det där som man kallar postakut abstinens. Gäller att hålla ut lite till så blir humöret bättre igen.

En rad av dagar utan alkohol - sex dagar är ändå en liten början. Sover som en stock utan alkohol. Dricker rikligt med vatten och hoppas min kropp blir glad av det. Äter medveten mat med mycket grönt. Försöker välja bort det som är tungt o jobbigt för kroppen att ta hand om så mina organ får en chans till vila o återhämtning nu precis så som jag ger mig själv det. Domningar / stickningar i fingrar o händer är bättre men jag ser det som en varning oavsett om det har med a att göra eller inte. Rädslan fick mig att vakna upp, och det behöver jag!
Gladare o mindre ångestfylld. Utmaning denna vecka kommer i övermorgon. Ska rusta mig med argument

Känner igen mig helt och hållet. Men har druckit varje helg nu ett bra tag. Krypet i kroppen och tanken på hur gott det ska bli med några öl och lite vin börjar på fredag eftermiddag. Nu vill jag inte mer. Känner att jag är tvingad att dricka.

Hej iizabell och välkommen hit!

Jag och säkerligen många andra här förstår hur du mår, vi har alla haft våra "misslyckanden" på ett lr annat sätt. Jag tycker dock att du ska försöka vända den negativa känslan du har till någonting positivt, du vill göra en förändring och väljer andra saker framför alkoholen, du satsar på dig själv helt enkelt. Vill dock poängtera att man kan göra allt och lite därtill som man gör med A utan A, skillnaden blir dock att man har kontroll på vad man gör och resultatet blir nog i de flesta fall betydligt mer lyckat.

Du är så himla ung än och känner du att alkoholen påverkar dig negativt, va fasen skit i den då. Min personliga åsikt är att även om folk dricker mkt nu så tror jag att människan går mot en tid där det kommer att drickas betydligt mkt mindre.

Se det inte som ett straff att inte kunna dricka, se det som en belöning. Du blir ju fri! ;)

Det kommer gå bra oavsett vilken väg du väljer att gå men försök göra handlingar istället för att bara tänka om en förändring!

All lycka till! Kram!

Läst "jag kommer aldrig att gå fri, aldrig att kunna sänka garden". Det är väl det jag börjar förstå nu. Lär av misstagen för att att ändra på nuet, tänker jag. Tack för ni delar mer er.

Grattis till din först nyktra helg på många år. Bra start. Kämpa på.

Pi31415, så är det. Bra att ligga ett steg före om man kan. Vara förberedd helt enkelt. Ha de bra du med. Kämpa på.

Hundslagsmål, hundbiten veterinär och vårdcentralen, hade de varit för några månader sedan hade jag nu druckit whisky och dränkt hela dagen och troligen några till.
Men detta funkar också att bara var här och nu, se det som en jäkla skitdag och acceptera det.
Men konstigt att just i det att jag kommer hem efter allt, är min hjärna helt kidnappad en stund och känslan av att min enda räddning finns i en flaska.
Det släppte och jag är lite klokare och ser hur bilden av glaset glider bort.
Så i dag skall hunden och jag ligga här och ha ont
Önskar er en bättre dag

Tack för stöd Rosen och tips aeromagnus.
Helgen innehöll a fredag, lördag och söndag så på dag ett igen på ny vecka med nya möjligheter till fler sunda dagar. Hjärnan försöker uppenbart finta en med tankar som "det räcker kanske med lite regler för hur ofta du får" med mera. Jag blir nästan aldrig "för full", det som skrämmer mig är känslan av att behöva 2-3 glas för att bara känna sig normal. Även om jag tror det är fel funderar jag nu på att gradvis ersätta a med träning för att på sikt ha som mål med måttlig frekvens och konsumtion. Samtidigt tror jag det skulle vara bra mentalt att klara en vit månad som start men kanske har jag större chans långsiktigt att göra denna resa mer gradvis. Undrar var det slutar, kan ju även vara så att det blir noll a som gäller. Tänker att jag ska tänka lite positivt på det var inte stora mängder på lördagen och söndagen samtidigt som jag inser att jag lurar mig själv lite. Så länge varje enskild vecka är bättre än den föregående liksom.

Jag samlar vita dagar men haft ah-dagar däremellan. Ska ändå, trots mina avsteg fortsätta försöka nå det långa uppehållet... Så nu dag 2 med en dåres envishet ska jag bortse från helgen och damma av dammet från axlarna och kliva på stigen igen. Mot framtiden!

Ja jag har inte lyckats med mina föresatser om att inte dricka på 21 dgr, dag 6 torsdag drack jag två glas champagne och en whiskey. Lördag så drack jag 3 glas vin. Det ord som dyker upp i huvudet är en djävulsdans, så upplever jag situationen när jag försöker minska och dessutom börja med ett längre uppehåll. Jag har lyckats minska min konsumtion under ca 6 veckor och jag har många vita dagar. Men jag lyckas inte med ett längre uppehåll och jag kan inte själv förklara riktigt vad som saknas i min motivation/vilja/ork att genomdriva uppehållet. Jag är idag besviken på mig själv. I helgen var jag inte det, då hade jag någon tillfällig mental blockering och föresatserna var bara borta. Nån ljuspunkt finns, drickandet blev inte mer än acceptabel nivå (bortsett från att det inte borde varit något då) och gårdagen vit och veckan framåt vit och det känns inte svårt. Kanske är det totala uppehållet inte för mig nu iaf utan jag koncentrerar mig på minskning som ändå hittills fungerat.

Du har naturligtvis rätt. Nej, jag har inget återfall i sinnet nu. Det är bara det att jag har baxat den där stenen du vet så många gånger att tvivlet om att någonsin lyckas finns där. Både hos mig själv och mina nära. Två, tre gånger om året de senaste åren har jag tappat motivationen ( vet ej varför) och det känns lite hopplöst just nu. Dessförinnan drack jag ingenting under tre år. Som många andra också skriver så är det sommaren som är värst. Även julen är en högtid som jag är dålig på att klara av utan alkohol. Känslig tid för många tror jag. Jag har ärvt beteendet från min mor, men jag är ju den enda som skulle kunna ändra det. Om någon gång den förbannade stenen kunde ligga kvar.
Ja, det blir till att börja jobba på pluskontot igen?. Ledsen blir man.

För styrkekram krumeluren! Den behövs!

Jag skriver lite kort, jag har mycket nu första skolveckan för alla barn och så jobbet.... Abstinens är verkligen komplex, inte bara suget utan tröttheten, humörsvängningarna och den förbenade ångesten. Jag drack en halv flaska vin Tors o lör tillsammans m min man, trots mina föresatser att inte dricka. Så ingen dagräkning för min del men fortfarande en målmedvetenhet att minska.

Kära Berran,

Helt sant - varje ord. Tack för att du påminner oss.

Kram på dig <3

För inspirerande läsning. Hjälper! Duktig du är!

Ja absolut, bevisa att de har fel. När jag läser din fråga blir jag lite misstänksam dock, du planerar väl inte ett återfall med motiveringen att ingen tror på dig ändå?
Det är så lätt att känna sig misslyckad där i början och att slå på sig själv. Räkna dina segrar och ta ångesten lite i taget när det går bra. Det blir bättre. Håll ut nu, det kommer en ljusning.

ständigt öva på sitt instrument, en idrottsman måste träna kontinuerligt och en hantverkare måste ha ständig kontakt med sitt yrke. För att inte tappa färdighet och kunnande.
Då kan vi göra på ett liknande sätt för att bevara nykterheten. Ett dagligt jobb med oss själva och vår nykterhet, så att den inte blir självklar och slentrianmässig.
Din timme på morgonen heueh är ett mycket bra exempel på hur man dagligen uppdaterar sin nykterhet, och håller liv i den.

Tack för dina dagliga tänkvärda texter heueh, och hoppas att du får en bra dag

Det slår mig att jag går i samma fälla; det ska gå fort, fixas på några månader och sedan har jag inga alkoholproblem längre! Såklart kommer detta att ta tid. Hur ska jag kunna sudda bort 30 års utvecklade vinvanor på några månader. Du har rätt så sätt. Jag får nog omvärdera mina tankar om ett normalt måttlighetsdrickande - trappan ner till min vinkällare är brant och jag kommer med all säkerhet att snubbla och falla längst ner igen. Undrar stilla om det är värt det... Eller ska jag stänga grinden för gott? Just idag känner jag att det är otänkbart att dricka vin igen. Vi får se om känslan stannar.
Kram och tack för inspiration