Senaste kommentarerna i forumet

Och ännu en dag är helt slut idag efter stress påslaget igår.
Är ett konstigt arbetsklimat i de flesta branscher och kan inte vara rätt att människor blir helt slut i både kropp och själ.
Gillar mitt jobb och det mesta med det, men blir helt slut ibland och det är väl en av de saker som gjorde att jag fastnade i vinträsket.
Hanterar det bättre nu med några månader av nykterhet, men det är skört och längtan av att vilja stänga av finns där.
Får anstränga mig för att få fram bilden av hur jag mådde och hur jag mår idag, tvinga mig att se sanningen. Inte försköna och börja förhandlingen innan hela sanningen är framme och den var varken snygg eller härlig.
Den var ful,hemsk och döda mig sakta detta får jag aldrig glömma.
Så väljer att vara nykter idag och önskar er alla en bra torsdag

Som många andra blev det bakslag. För min del är det aldrig några allvarliga berusningar men i alla fall... känns som det slår sina klor runt mig. Precis som rökning..

Jag har det ganska pressat i mitt schema denna tid. Stress är lika med längtan efter paus. Jag är inne och läser här varje dag. Det ger mig styrka och påminnelse om att låta bli alkoholen. När jag är ute och går tänker jag på forumet och formulerar tankar. Det hjälper mig. Tack ni där ute i cyberrymden. Mitt mål är att hitta strategier som fungerar. Ibland talar jag med alkoholen som om den var en fysisk person som hade makt över mig. Det är som en dålig relation. Man vill begränsa umgänget med den.
Just nu vill jag styra och bestämma över mitt liv. Jag håller i ratten. Håller blicken på vägen. I den stora framrutan i bilen. Kör mot mitt mål. Men, måste titta i backspegeln och sidospeglarna för att hålla koll på min historia, mina triggerpunkter, minnen som jag inte vill upprepas. Alkoholen är inte min bensin. Men jag får se upp så jag inte tankar fel.
Jag är inte utan alkohol har stannat upp och inför varje tillfälle är det jag som bestämmer. Mitt mål är att inte låta alkoholen styra mitt liv. Men det är många och långa mil dit. Men varje dag utan alkoholär en vinst till mig. Jag samlar på guldstjärnor. Varje dag utan-en stjärna. De bildar små stjärntecken och en påminnelse.
God natt alla ni modiga vänner. Ni är stjärnor

Snart Stundar konferens med jobbet och då brukar det bli vin till maten. Vid dessa tillfällen har jag alltid skött mig. Funderar och klurar på hur jag ska göra denna gång. Skippa alkoholen helt eller unna mig något glas. Jag står fast vid att ej festa eller dricka ensam, slentrian dricka men funderar som sagt på hur göra i dessa sammanhang. Är det någon av er där ute som lyckas välja speciella tillfällen och dricka normalt då och ej återfalla i slentriandrickat som jag absolut inte vill?

Jag ska snart ta blodprov för att kolla mina levervärden igen men nu läste jag att man ej kan se via blodprov om man har "början" till skrumplever då gäller bara prov på levern via biopsi, sedan vet jag att man kan få skrumplever med eller utan att dricka och fort kan det gå, inga förvarningar. Det fick mig nu att göra ett stopp. Jag har lyckats få i mig ganska stora mängder alkohol de sista 8 åren, innan dess var jag väl "bara" helgalkis så länge jag hade jobb, men som arbetslös blev det var o varannan dag då. Sista åren har jag klarat att "supa till" trots heltidsarbete varje vardag morgon och vet hur mycket jag kan dricka för att klara ett alkotest dagen efter, har även kostat på en tillförlitlig alkotest för dyra men väl investerade pengar. Jag har nästan gått o väntat på att någon på jobbet skulle sagt något men icke...Luktar man inte bakfylla om man blåser 0? Fast man har ju blivit en stjärna på att försöka dölja missbruket...(Å andra sidan så kanske "dom" blundar också, kostar för mycket.)

Ja, jag förstår inte riktigt vad jag försöker döva. Men jag har kommit till insikt nu att jag behöver hjälp. Det är som sagt inte att jag dricker dagligen eller ens en gång i veckan utan det är att jag alltid tar tillfället när det erbjuds. Jag kopplar allt till alkohol. Mitt största intresse är musik men det känns liksom meningslöst att spela gitarr utan att vara full. Jag måste lära mig att inte koppla alla aktiviteter till alkohol. Jag kan inte förstöra mer nu. Dags att söka hjälp. Tips på vart man kan vända sig? Det känns som att vårdcentralen kommer säga det enkla: Sluta dricka. Jag skulle gärna vilja ha remiss till psykolog men senast jag fick det väntade jag 9 månader innan jag blev kallad.

Hej,

Många av oss här har varit riktigt illa ute och nedgångna. Själv haft mina perioder. Mitt råd är att åka in på en avgiftning. Blev räddningen för mig senast.
Jag hade inte klarat det själv denna gång. Är några tunga dagar men man får hjälp både med abstinens och ångest. Att sedan erkänna för sig själv och de runt omkring sig gör också att det blir lite lättare när man väl gått igenom avgiftningen.

Det går om man bara bestämmer sig även fast jag vet att det är svårt.

Hur många år har du druckit, undrar jag. Söndagar hade inte stoppat mig, vet hur jag kan ordna alkohol, om jag bara vill men det är toppen att det stoppade dig att dricka! Rädsla för att jag väntat för länge fick mig att ta ett uppehåll nu, skrumplever? Jag var på väg sååå länge men nådde aldrig ända fram med att försöka sluta ett längre tag, hoppas på bättre lycka nu. Hur är det för dig?

Mia-Pia!
Nu ser jag parallellen i ditt svar till mig. Vi är som alla andra, suget finns där, tanken på självmedicinering när stressen smyger sig på är så stark.
Men, jag önskar dig, mig och alla andra att vi klarar av att inse att det suget faktiskt bara är tankar. Och tankar kan man släppa. Vi skall hålla ut!

Visst är det skönt att nykter kunna ha kul men som du säger så är alkoholen den sämsta medicinen ever. Nu vänder det för dig

Kanske är jag lite bitter men det känns som att detta forum är till för den som "bara" dricker lite för ofta och eller dricker lite för mycket.
Vi som är så "nedgångna" och inte orkar skriva långa inlägg om vår bakgrund och dylikt får sällan nån respons.
Bara en reflektion :(

Hej! Vad är CRA?

Vad skönt för dig ? Jag blir så glad för din skull. Bamsekram

Jaha du dag tre. Vi har setts förr några gånger by now.
Jag har känt efter, googlat och läst om dig. Någonstans läste jag att du ska vara den värsta i den akuta fasen. Dagen där kramper, hallucinationer och delrium kan slå till. Men nä, jag är rätt på det säkra med att jag klarar mig från det, den här gången också. För några år sedan, när allting egentligen var så mycket värre med mig, hörde jag faktiskt en låt av en svensk artist på repeat genom vindens susande i trädkronorna en hel natt. Är fortfarande inte säker på om det var grannarna som hade fest och någon självutnämnd dj fått en hang-up på den, eller om det satt i min då rätt hårt åtgågna hjärna. Och om det skulle vara det sistnämnda iså fall berodde på dag tre utan alkohol eller något helt annat. Jag räknade inte tillnyktringsdagar då. Då såg jag alkoholen som det enda som egentligen hjälpte mot det andra. Eller rättare, jag visste väl så klart att alkohol inte hjälpte heller, men jag brydde mig inte.
Jag är rätt glad att den tiden är över, att det nästan är glömt och att jag vill andas och kan skratta igen.
..Egentligen kan jag kanske om jag drar mig till minnes det, säga att jag redan har förändrat mitt drickande och kanske borde ha börjat tråden i "Det vidare livet". Fast då var jag en mer död än en levande människa. Nu är jag en levande människa. En levande människa som vill fortsätta leva kanske om 10 eller 20 eller 30 år med. Känns det som just nu. Och då måste jag ta i tu en hel del med min relation till A för att kunna leva på riktigt. No more överstyrfylla.
Alltså är jag här på dag tre, ångest som är värre än i går men helt bekant och hanterbar. Dag tre och syrendoften hänger tung och jag är ledig, håller mig på vänt från allt jag borde. Tänker, läser och tycker lite synd om mig själv. Energilös och folkskygg - så himla bekant så jag tvingade mig att tacka ja till en middag i går och ska tvinga mig ut på en promenad med kompis (som ingenting vet) i kväll. För att jag har varit folkskygg och haft ångest och tyckt synd om mig själv så många gånger nu att jag vet att det ända som hjälper och snabbast får mig ur det är att gå ut och konfrontera livet lite grann igen, oavsett hur ynklig och värdelös och klen och oduglig jag känner mig just nu. Vad jag också vet är att det är så här det blir av alkohol. Det är fantastiskt till låt mig säga 2,5 glas, sen går det överstyr och slutar så här. Jämt. Tjoff! Tvärstopp. Ångest. Skräck. Skam. Skuld.
Jag skriver det här för att jag vill minnas dag tre lite tydligare än jag gjort förr. I dag på dag tre är jag inte den jag egentligen är och den jag egentligen kan vara, den Evangeline som var här strax innan häggen slog ut, för inte så länge sedan. Jag önskar att jag kommer att komma ihåg det bättre framöver.
Nu ska jag krångla ut mig ur filten, upp ur soffan och ta en promenad.
Farväl dag tre. Jag vill aldrig se dig mer, hör du det?

Evangeline att du bryr dig :)
Så klart känner jag denna känsla som du beskriver, dvs. "ingenting är riktigt roligt". Så klart drack jag så under många år. Det var en anledning att dricka.
Idag tänker jag lite annorlunda. Någonting har hänt, ändrat sig, det är på ett sätt bra. Jag känner inte lika stark behov att bedöva mig, vinet är absolut inte någon lösning.
Ja, men hur hanterar man sitt mående då?
Hur brukar normala människor må?
Finns det möjlighet att må bra hela tiden? Kanske inte. Kanske måste jag acceptera att så är det bara, idag var det så himla svårt att ta sig upp.
Hur hänger saker och ting ihop? Jag kanske tränar för mycket? Jag tar en paus i träningen idag, kanske mår jag bättre när jag vilar mig en dag.
Hur mycket ska man lita på SSRI? Medicin fixar väl inte allt i mitt liv och ska jag verkligen ta mer eller byta?
Vad svårt.

Bra att du agerar och inte snackar. Heja Dig!

Jag började cra i augusti i fjol & blir klar nu sista augusti. Jag tycker mycket har varit bra. Funktionsanalys, problemlösning för att nämna några. Mycket kbt, hjälp till självhjälp. Det finns nog inget hinder att ta antabus. Jag har inte gjort det.

Ja, jag tackar för ditt välkomnande. Hade velat hitta en passande tråd att skriva i men det var svårt att hitta utan en "sök"-funktion, men jag fick rådet att söka på Alkholhjälpen + ämne via er, då hade jag redan skrivit mitt inlägg. Jag läser ofta olika inlägg på er sida för att söka igenkännande. Såg på Alanons sida om Vuxna barn: http://www.al-anon.se/ar-al-anon-nagot-for-dig/ar-du-vuxet-barn/ det är jag alltihopa utan nr 6 (på sätt o vis), det var ju väldigt intressant att få svar på varför jag är som jag är - efter ha levt i 47 år! Äntligen! Alltid Annorlunda. Jag besökte även Alanon men att sitta och tala om sig själv i grupp var inget för mig, tyvärr. Det var dock mycket trevligt att få prata efteråt vid fikat. Och det där med ordet Gud, jag är ju ateist så det passade inte mig tyvärr, således inte AA heller. Suget har infunnit sig några gånger men det går fort över. Ja, ja. Det är inte bara jag som kämpar mot alkoholen, jag har 2 andra mycket nära & kära som kämpar på, varav en för sitt liv. Människan som haft störst betydelse i hela mitt liv, människan jag älskar över allt på jorden. Tack för att denna sidan finns!

I dag har varit en sådan dag på jobbet, att innan hade jag hällt i mig whisky eller något annat som gått fort.
Konstigt att känslomässig stress kan göra så man är på dag 1 i tanken.
Vill fly, vill vila från tankar och stress, glömma galna chefen förstår mig inte på den ledningen vi har nu. Ibland tror jag är med i ett försök över hur mycket folk tål innan de blir galna på riktigt.
Vet givetvis att alkohol inte är lösningen på detta och åkte direkt hem uran att handla på vägen. Litade faktiskt inte på mig själv att jag inte hade gått in på bolaget.
Hade ångrat mig så om jag druckit för att ledningen är galen.
Så får försöka reda ut denna stressen och måste hitta ett sätt att hantera det i framtiden.
För här ligger den största faran för mig, faller jag så gör jag det i en sådan situation.
Så hoppas ni andra har haft en bättre dag

Och det ska dom fortsätta med i veckorna ett bra tag till tror. Det känns bättre och bättre i kropp och själ. Ingen större lust att dricka eller svårt att avstå.
Och jag undrar vad är skillnaden mot förra gången. Varför så lätt nu att avstå.
Jag får kanske en fläkt av lust men det tar en sekund innan den försvinner och jag inser att det blir inget ensamdrickande mer för mig.
Ha en bra dag och vecka alla dagboksskrivande kämpande pen pals.

Vad bra att du startat en egen tråd! Du undrar lite kring andras erfarenhet gällande olika typer av behandling, jag tolkar det (rätt eller fel!) som att du står inför nya val i livet. Hoppas att du fortsätter att berätta här om de erfarenheter du får oavsett vad du väljer. Såklart hoppas jag även att andra användare ska hitta till din tråd och ge dig inspiration i form av berättelser.

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Nu var det några veckor sedan jag skrev här inne och det känns skönt att se att många liksom jag vill förändra sitt drickande att dra ner på det eller helt sluta dricka.Ja vi behöver varann som ett stöd när vi själva känner oss svaga och man känner att suget börjar komma. Själv har jag inte lyckats riktigt för jag dricker i regel 1 gång i veckan mellan 4-6 öl och ibland ett glas röd vin till det. Det jag är glad för är att jag minskat ner mitt drickande om jag jämför med hur jag drack förr för då kunde det bli flera gånger i veckan.Jag är även glad för att jag aldrig tagit en återställare dagen efter även hur jävlig ångesten än varit dagen efter så har jag tänkt att jag får skylla mig själv för som man bäddar får man ligga.Men det är då alla tankar kommer som att " Nä nu ska jag inte dricka på ett tag nu får jag skärpa till mig osv" sen går det några dagar så börjar dom tankarna försvinna mer å mer.Jag vill inte ha det så jag vill kunna vakna och vara pigg och fräsch och känna mig stolt över mig själv och känna att det är jag som har kontroll över A inte tvärtom.Hur går det för alla er här inne som skrivit har ni lyckats avstå från alkoholen och hur mår ni? Ha en fin dag:)

Ja så känns det idag :)
Vill välja att se allt bra! Ta plats och tycka att jag är bra som jag är. Det hjälper ju faktiskt att vara nykter till att komma till insikt och förändring!

Puh det gick riktigt bra. Mötet hos juristen kändes jättebra. Jag kände mig inte som den där lilla människan som blivit sviken, bedragen, lurad och förnedrad. Jag kände mig stolt och stark. jag kände mig större än henne. Efter det träffade jag nya kvinnan (jag hade bett henne att träffa mig efter som stöd). Vi hade väldigt trevligt över en middag och kom hem så sent att det mest var dags att gå och lägga sig.
Fast... se bra film, frossa i ost ojojoj det är som att hälla alkoholen rakt ner i halsen haha. Springa och dricka annat typ kolsyrat smaksatt vatten kan funka.
Tack för supporten.

..eller VI är viktiga. Och vi, inga av oss här och där ute i den riktiga världen är ju sitt SANNA jag under inflytande av alkohol. Sen att man kan vara en ganska fantastisk människa (i eget tycke) efter några glas/flaskor är ju en annan sak..

Jag tackade nej i går och sa att jag känner att det är helt onödigt med vin just den här tisdagen, för min del. Värden blev nog lite chockad. (Vi har ju umgåtts över många middagar förr!). Jag berättade att jag allt mer börjat ifrågasätta slentriandrickandet i våra kretsar, att det känns lite ofräscht att ta varje tillfälle i akt att berusa sig i varierande grad ständigt och jämt och att det på sätt och vis inte går i hop med vem åtminstone jag ju faktiskt är. Hen förstod, hen relaterade och hen höll med. Hen svepte snabbt sitt matlagningsvin på köksbänken och sedan drack vi vatten. Jag var kanske inte den roligaste gästen den här veckan, men vårt samtal under kvällen var i alla fall äkta och ingen av oss var speciellt korkad. :)