Senaste kommentarerna i forumet

tack för svar, ser att du är inloggad. Jag sitter här och är så taggad att äntligen sätta stopp, rädd och hoppfull. Hur kände du den dan du satte stopp?
/Fenix

Åh, Fenix!

Visst tusan klarar du det! Och vilken triumf! Du fixar det!

Jag tänker så här: det är först när man säger att det FÖRRA glaset (eller ciggen, eller kakan...) var den sista som man lyckas, inte när man säger att NÄSTA skall bli den sista... eller hur?

Jag blir extra glad av orden "för mig, för min fru, för mina barn" - det värmer i ett anhörighjärta!

Kram och massvis av pepp!
/H.

Min öl är 0,5%, men jag kallar den noll-öl...
Tror nog inte att finns något som smakar öl som är helt noll...
Men det händer inget i stort sett, an måste dricka nio(9) stycken för att det ska motsvara en starköl, och så många orkar jag knappast dricka, ens på en kväll numera.
När magen är full så är den det, men inte hjärnan tack och lov...

Mina favoriter är Carlsberg och Jever, men som du skriver iskalla, ett måste...

/Berra

reaktioner. Jag har ju verkligen tänkt som ni säger, en mkt bättre start på min nykterhet är i morgon och en alkoholfri fest för min del. Tänkt att utmana mina rädslor på allvar, som min hypnotisör säger. Det vore något. Faan, vad läckert det vore. Slut. Nu. Punkt.
Ingen bra plan jag presenterade tidigare, Viktoria, jag vet. Du blir ledsen, ja då inser jag på allvar att det finns vänner här som vill mig väl.
Mitt livs utmaning, 50-talet personer som betraktar mig som en kille som inte spottar i glaset. Bunkrat upp med 90 liter vin, 140 starköl, whiskey, gin, vodka och lite annat. Ta för er, inte för mig. Vad tror ni, kan jag klara det?
Till och från hela sommaren har jag vacklat mellan att tro det och inte.
Tack för era kommentarer.
För mig, för min fru, för mina barn. Nu kör vi!

Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden.

Låt dock aldrig min sinnesro bli så total
att den släcker min indignation
över det som är fel, vrångt och orätt.
Att tårarna slutar rinna nerför mina kinder
och vreden slocknar i mitt bröst.

Låt mig aldrig misströsta
om möjligheten att nå en förändring
bara för att det som är fel är lag och normalt,
att det som är vrångt och orätt har historia.

Och låt mig aldrig tvivla på förståndet
bara för att jag är i minoritet.
Varje ny tanke startar alltid
hos en ensam.

Okej - ärlighet...jag blev också ledsen när jag läste det. Har desstom läst ett skrämmande likt inlägg från dig tidigare...erfarenheten efter den gången borde ju vara att det inte är en bra plan.

Hej! Kul att höra av dig, Fenix! :-)

Men, jag reagerade som Fredde... hur kommer det sig att du planerar att dricka på din fest? Är det värt att riskera att festen i efterhand förknippas med att du faktiskt drack, och allt vad det innebär? Vad skulle hända om du istället tänker "Jag tänker fira min 60-årsdag med att vara nykter, och sedan tänker jag fortsätta med det! Det blir min 60-årspresent till mig själv!"?

Det är väl min medberoende-hjärna som liksom slår till på sånt här, men jag undrar som sagt varför du planerar att dricka.

Var rädd om dig!
/H.

Jag får ett hugg i hjärtat när jag läser att du planerar att dricka på din 60-års dag?

Jag har inte följt din tråd tyvärr, och vet bara mycket lite om din bakgrund, men ser du något positivt i att dricka på din fest menar du?

Hej Berra, har sett att du ibland dricker alkoholfritt öl. Jag ska ha en stor fest nu när jag fyller 60, den sista för min del när jag ska dricka alkohol har jag beslutat. Vad jag undrar är hur du klarar att dricka alkoholfritt, har köpt hem en flaska Clausthaler från Coop för att testa, och den var riktigt god när den var kall. Men jag kollade och den hade ändå 0,45 procent alkohol. Jag vill dels erbjuda helt alkoholfritt på min fest, men vill också veta om du haft bekymmer med att suget kommer om du dricker sådan öl med nästan ingen men dock en smula alkohol i sig.
mvh

/Fenix

hur har du det med dina inre barn? Visst är det värdefullt och viktigt att tänka på dem så ofta det går. Tyvärr blir det för sällan, och jag inser att det kräver övning.
Räcker med någon minut när saker och ting inte känns bra.
/Fenix

Stigsdotter, för grattis och tanken att dra ett slags streck. Snarast kanske att sätta en gräns mot min inre missbrukare och förstörare. Ett taggtrådsstängsel som är åtta meter högt typ.
Ler stort när du tar fram fågeln Fenix som bild, var ju den jag hade när jag började här en gång:-)
Känner hur den burrar upp sig nu, för att kunna flaxa ordentligt.

...och du, Mulletant, DU betyder mycket mycket mycket...

...sitter här och läser tråden och känner att jag vill ha en "gilla-knapp" att trycka på efter att ha läst ditt inlägg från 30 juli. Så insiktsfullt du skriver. Din text andas lite ensamhet fast ändå inte - du står stark där mitt i allt. Jag har funderat lite på det där, hur man ser på sina medmänniskor när man själv inte befinner sig mitt i drickandet, när man har alkoholen som en gemensam nämnare. Jag tänker att "oj, vad mycket vi kan prata om egentligen". Tänk alla djupa diskussioner om livets mening, små och stora saker, man kan ha. Nu skall jag läsa vidare i denna tråd, ville bara skriva av mig känslan jag fick av ditt inlägg i juli - så positivt.

Bra skrivet om stolpskottet och politikern Gustav Andersson i Stockholm som tycker det är okej att köra båt på fyllan.

http://kyrkoordnaren.blogspot.com/2011/08/skargarslandstingsradet-gick-…

Inte klokt att man på fullaste allvar kan tycka det går fint att svänga omkring med snabba båtar när man är påverkad!

Tack tanterna! Det är sant att man får försöka göra saker som inspirerar en istället för att all tid ska gå åt till alkoholrelaterat snack. Jag är ändå rätt bra på det tycker jag.

Du verkar ha fått till fina döttrar som medkännande lyssnar till det du berättar, finns där för dig och stöttar. Samtidigt har du själv förmågan att känna in dem och deras problem med männen i deras liv - visst är det bra? du är inte helt borta i ditt eget brukande. Låter som ett bra tillfälle att dra ett streck och starta ett nytt liv - fira 60-årsdagen med dunder och brak och sedan resa sig som en fågel fenix ur elden :-)

Passar på att önska har den äran på födelsedagen!

;-)

Glömde skriva att jag berättat för min fru att jag nu haft de här samtalen med båda döttrarna, och hon har tagit de så mkt bättre än jag trodde, hon verkar faktiskt lättad och glad.Dels blir ju en hemlighet plötsligt avslöjad, som ju egentligen bara jag kan göra om det ska bli rätt. Men kanske anar hon också för första gången på väldigt många år att det kan bli en riktigt ändring och ett slut på mitt destruktiva drickande.
/Fenix

En dag i taget mot lycka, lugn & harmoni.... <3

vänner som undrar vart jag tog vägen. Ser att jag skrev sist den 8 juli i min tråd.
Ja, nu är erkännandet av mitt tillstånd komplett i familjen. I går var en ny magiskt stund, när jag fick ett par timmar med min yngsta dotter, 22 år, i trädgården. Det var fint väder och det var hon som berättade först om sina bekymmer med sin pojkvän som mår dåligt och som behöver får rätsida på sitt liv. Vi talade mkt om hennes mönster i livet att vilja hjälpa andra, och hur det kom sig. Det finns kopplingar förstås till hennes äldre syster som var svårt sjuk de första åren av sitt liv och senare hade mkt särskilda behov. Efter att vi pratat bra om detta en längre tid kände jag att tiden var rätt, och jag tacka henne för de förtroende hon visat mig genom att berätta även för henne om mina problem med alkohol. Det blev ett lika fint samtal med henne som med den äldre systern, och jag är så glad att hon tog det på rätt sätt. Hon hade inte upplevt mig som ha stora problem med drickande, annat än att hon ibland undrade varför jag drack så mycket öl. Jag sa att mitt drickande till ganska stor del varit dolt, då jobbet gjort det möjligt att dricka halva natten då alla sover. Jag har varit bra på att dölja mitt drickande, och därför har inte heller min fru vetat hur stora problem jag har även om hon förstås vet om min bekymmer. Nå, nu är hela familjen underrättad, och jag känner att befrielsen är nära. Jag har ju genom samtalen med mina allra närmaste satt en stor press på mig själv att göra det enda rätta som så många av er gjort, nämligen säga adjö till alkohol för gott och börjat det bättre liv som jag vet att även jag har rätt till. Nästa vecka fyller jag 60 år och ska då ha en stor fest, jag har beslutat att det blir min allra sista fest någonsin där alkohol kommer att rinna genom min strupe. Jag längtar till nästa söndag!
Tack för att ni alla finns, ingen nämnd och ingen glömd!
/Fenix

Du vet upp och ner och ner och upp – det måste väl vara tillåtet att bara känna sig trött på allt som har med alkis att göra ibland.

När min svärdotter fick cancer 27 år gammal (friskförklarad nu) så berättade hon för mig, att när hon blev trött på allt prat om cancern och sjukhusvistelser, så kunde hon sätta sig i bilen och skruva på musik i högsta volym och åka en sväng, sjunga och trumma med alldeles hysteriskt. Hon fick ur sig mycket på det viset sa hon. Jag har faktiskt testat det någon gång, då jag känt mig frustrerad och det har alltid lockat mig till skratt.

Skickar dig en varm varm cyberkram
Tanten :-)

Man får ganska ofta läsa i anhörigberättelserna att alkoholisten sagt att partnern har psykiska problem...i mitt fall hade både jag, mina barn, mitt ex och ganska många av mina vänner det enl "min" alkoholist. Mig veterligen har han ingen examen i psykologi/psykiatri. Bara min pappa och min bror var normala enl honom (av min krets), förutom att han tyckte att min bror vägde för mkt.
(Ingen skugga ska falla över människor som har psykiska diagnoser, ofta beroende av kemisk obalans i hjärnan)
Jag är fri från min alkoholist sedan 1,5 mån tillbaka. Känns lättare att andas, att finnas, att kunna göra det jag själv vill och inte känna sig orolig för hemförhållandena hela tiden (även om jag inte kan säga att jag är helt fri från känslan).
Kraft till dig Tussilago!

Jag blev väldigt glad när jag läste din text, du har ju en förmåga att ösa kloka ord och värme över oss och det känns som om det är lätt att du glömmer dig själv mitt i allt.

Härligt med en sån fin relation och vänskap och jag är glad att du delar med dig.

Kram
Lisamari

Hej Fenix
Jag ansluter mig till skaran ovan, man kan väl aldrig få för många goda tankar och kramar.
Du finns i mina tankar och jag hoppas allt är bra med dig.
Kram
Lisamari

- som jag har sökt... men då vet jag. Kram till dig medsyster / mt

Alla mina inlägg finns här hos lillablå samt hos Mie. Jag startade aldrig en egen tråd

Kram Märta