skrev Kameleont i Is anybody out there?
Oj, vilken sits du hamnat i!
Alla minnen o känslor som pockar på överallt. Vilken prövning!
Så lätt att falla in i gamla mönster igen, svårt att navigera i samma uppgifter i samma hem fast nu i 'ny roll'. Måste kännas knepigt!
Jag tycker det är fint av dig att ställa upp, vilja hjälpa. Du är en fin medmänniska!
Att du sen önskar dig någon annan stans o hade mått mycket bättre av att inte flyttat in i ditt eget gamla hem - det är fullt förståeligt!
Du är stark o vaken att se när det är dax att lämna. Jag tror på dig!
Om du vacklar, om situationen blir otydlig varför du är där, vänd innåt o lyssna till magkänslan.
Den brukar veta!
Var rädd om dig o din egen sfär!
Skickar styrkekramar till gästrummet!
💛🤗
skrev Nyttlivnystart23 i Mitt första inlägg
Välkommen hit 🌺
Grattis till dag ett, helt rätt att fira med utemiddag och cola!
Är själv relativt ny här och har inte varit särskilt aktiv i skrivandet.
Det var med stor ångest och vånda jag skrev mitt första inlägg här (som jag sedan raderade).
Men med hjälp av stödet och verktygen härifrån har jag gått från att smygdricka varje kväll (och ibland stordricka på helgen såpass att jag ibland utsatte mig för direkt fara) till att nu kunna räkna 29 dagar utan alkohol.
Mitt mantra har blivit "det enda glas jag kan tacka nej till är det första". Det har hjälpt mig mycket när jag vacklat.
Stort lycka till, du fixar det här och livet blir så mycket rikare 🤗
skrev Sylvester i Anhörig
Det är min syster som dricker mycket, så mycket att hon inte kan prata, hon jobbat som lärare.
Jag vet inte hur jag ska nå henne, hon har tre barn som inte mår bra. De är rädda för henne.
Barnen är från två olka män, männen säger inget till henne. Alla tittar på.
Jag är så orolig för barnen.
Snälla hjälp vad ska jag göra
skrev Kevlarsjäl62 i Is anybody out there?
Upplever nu det mest konstiga och absurda jag varit med om tror jag. Jag ligger på en madrass på golvet i gästrummet i mitt gamla hem, där jag bott i i väldigt många år ändå tills i våras. Här har mina barn tagit sina första steg, växt upp och till slut flyttat ut för att staka ut sina egna liv. Här har vänner samlats och skratt ekat. Här har min älskade mamma skött om vår trädgård så att den var gatans finaste. Här har våra kära små hundar sprungit uppför trapporna och glatt mött oss i dörren.
Men här har jag också många, många gånger gråtit mig till sömns totalt oförmögen att fatta något som helst beslut. Här har jag önskat mig någon annanstans åtskilliga gånger. Här har kärleken dött och förvandlats till både avsky och medlidande. Här har skuldkänslorna tagit över hela mig och gjort mig liten och värdelös. Här tog jag till slut beslutet att det inte är här jag vill vara.
Nu är jag här igen, om än tillfälligt. Min man sover i vårt gamla sovrum, ordentligt tilltufsad och handikappad efter en olycka. Så klart hjälper jag till, han skulle göra samma sak för mig. Han är nykter nu sedan några veckor.
Jag är glad för hans skull, men det här är inte mitt. Jag längtar hem, det surrar av minnen i detta hus och jag vill inte veta av dem. Varken de goda eller de onda. Låt mig bara få vila från det som varit, låt mig vila i mig själv. Jag har inte önskat det här, men det vore omänskligt att inte stötta en medmänniska i nöd, jag skulle inte tycka om mig själv då. Men det river och klöser i mig.
Jag vänder mig till mina vänner här och hoppas att ni förstår mig. Jag måste få tycka illa om den här situationen. Jag måste få erkänna att jag egentligen inte vill. Jag vill bara hem, men jag kommer att stanna så länge han behöver mig. Måtte jag bara se klart och veta när det är tid att lyfta. Måtte jag hålla medberoendet stången. Måtte jag hålla.
skrev issus i Mitt första inlägg
@Delfinen80
Tack, första fredagen och vi firade med att äta ute, drack en cola till maten ❤️
Nu är det häng framför teven.
Jag har sagt till mig själv flertalet gånger att jag ska fixa detta, dels för att bevisa för mig men oxå för mina närmaste
Tack ha en fin kväll 🥰
skrev Änglatroende i Återfall
Jag håller med dig om att hjärnan säger en sak och hjärtat en annan.
Jag har haft en relation nu i sju år med en man med alkoholmissbruk.
Nät vi var särbo de första åren hanterade jag det bättre men nu när vi är sambo känner jag mig mest arg eller ledsen och fruktansvärt frustrerad hela tiden. Han har kommit iväg till ett par AA-möten för första gången under alla de 15 år som han har haft sitt missbruk. Det tragiska är att han drabbades och hamnade i detta missbruk när hans fru gick bort i cancer. Jag försöker säga till honom att din fru fick inget val att få leva kvar på jorden men det har du. Är det dumt att säga så? Jag blir så ledsen på mig själv för att jag tappar det helt ibland och säger ord jag inte menar. Min föredetta man är bipolär och drabbades på ett annat hemskt sätt av sina psykoser. Min pappa, som aldrig fick en diagnos, åt beroendeframkallande antidepressiva tabletter under nästan hela sitt liv. På den tiden var tabletterna hemska och ärligt än idag vet jag inte hur min pappa var som person utan sina tabletter. Ibland känner jag mig som ett offer som kommer att vara medberoende under hela mitt liv. Jag har tänkt tanken ibland på att ta livet av mig då livet känns så meningslöst och destruktivt.
Men jag vet att mina barn behöver mig och att livet också kan kännas så underbart.
skrev Daemon i Nykter livet ut
@Se klart Hösten är superhärlig! 🍂🍁
Längtar efter att få peta in första pinnen i brasan.
Men hösten slår verkligen också undan benen på immunförsvaret. Nya varianter varje år, alltid lika spännande.
skrev Daemon i Ja till livet
@Surkärring Grattis till 30 dagar! 🎉🎈Riktigt bra jobbat, bara att fortsätta i samma galanta stil! 👍
skrev Daemon i Att välja livet …mitt liv!
@Varafrisk Jag hoppas verkligen den jobbiga delen av filmen tar slut snart, men att allt får ett bra och lyckligt slut. 🤗
skrev Daemon i Andra halvlek har inletts
@Andrahalvlek 1300 idag? 😍
skrev Fjärilen81 i Dags för förändring!
Erkänner att en fredagkväll utan några (läs flera) glas vin inte var inte helt lätt att förhålla mig till. Känner mig småsur, lite rastlös och helgkänslan håller sig på behörigt avstånd. Jag försöker fokusera på att jag ska ta en morgonpromenad och sedan njuta av morgonkaffet pigg och välmående imorgon. Bara av att skriva ner det här gör direkt att det känns bättre ☺️ Tack för ordet 😂
skrev Fjärilen81 i Dags för förändring!
Erkänner att en fredagkväll utan några (läs flera) glas vin inte var inte helt lätt att förhålla mig till. Känner mig småsur, lite rastlös och helgkänslan håller sig på behörigt avstånd. Jag försöker fokusera på att jag ska ta en morgonpromenad och sedan njuta av morgonkaffet pigg och välmående imorgon. Bara av att skriva ner det här gör direkt att det känns bättre ☺️ Tack för ordet 😂
skrev Daemon i Vara alkoholfri eller måttlig?
1:a september och 4 månader utan alkohol. Firar med en öl. 🍻
Det har varit en vecka med sjukdomar som farit runt i familjen, så det har mest handlat om att hålla skutan flytande där hemma och navigera teamet på jobb.
Känner mig ändå inte speciellt sliten utan helt ok. Ganska nöjd med veckan med tanke på förutsättningarna även om det inte gått att ta ut svängarna jättemycket. Träningen har fått stå tillbaka. Det svider lite grand i ögonen när jag sneglar bort mot min frus glas rött vin. 🤪 Lite extra mycket idag, men jag vet att det går över. Och jag unnar verkligen min fru det där glaset! ❤️
Tänker på morgondagen som är fullspäckad med kul grejor och då vill jag inte vara bakis. Det är moroten ikväll. Det är ju det där med att man ska hålla sig till ett glas, och grejen har ju visat sig att det kan man ju inte. 😁
Nu blir det käk strax, köttet närmar sig 70 grader! Trevlig kväll!
skrev Surkärring i Ja till livet
@Andrahalvlek du har säkert rätt men jag gillar att läsa och älskar att ta till mig andra människors texter, tankar, erfarenheter via böcker.
Vi är alla olika, tur att det finns alternativ som funkar för det vi trivs bäst med .
Trevlig helg!
skrev Surkärring i Ja till livet
@alisalisa jag känner med dig, har haft det som du så många gånger..
Håll ut! Som andra här skriver, måste vi hitta andra sätt att njuta. Om du vill passa på att göra något när du är ensam hemma så ta ett bad, läs en bok, se en serie eller lyssna högt på DIN favoritmusik utan att någon klagar. Dansa loss, baka en kaka, cykla en sväng..
Det blir inte mer njutningsfullt med alkohol.
Tänk känslan attvakna imorgon och må bra, inte vara bakis, inte ha ågren.
Jag tror du fixar det ❤
skrev Geggan i Nu får det vara nog!
Hur går det för dig @Cloette? Hoppas bra? Hälsningar från mig 🦄🦄
skrev Amanda L i My way!
@Eirene Det kan verka konstigt. Men för de flesta är det mycket lättare att vara helt alkoholfria.
Jag tror det beror på att suget då försvinner med tiden, men kanske också att man slipper det där förhandlandet. Ska jag dricka 1,2 eller tre glas? eller kanske alkoholfritt ? Ska jag tacka nej eller ja ? köpa ditt eller datt?Förhandlandet är liksom avklarat för gott. På så sätt blir alkoholen alltmer oviktig i livet.
Att gå från risk eller missbruk till måttlig har jag försökt i decennier. Så, jo jag tycker det är strongt att klara av det. Heja dig!. ❤️👍
skrev alisalisa i Ja till livet
Hej! Ligger här i soffan med tankarna som maler. Drick inte! Jo men passa på, du är ju ensam och allt blir lite roligare med vin. Jag har förstört så mycket pga av alkohol och bara känner att nu får det vara nog med att lura sig själv. Leva utan alkohol. Blir så inspirerad av er här på forumet! Trevlig helg!
skrev Amanda L i Stressmedicin
@Loppan Grattis! Ja, man ska beundra sitt verk, känna sig nöjd och ge sig själv presenter.
Det har vi rätt till som kämpar eller kämpat så hårt.👍🥳❤️
skrev Amanda L i Ja till livet
@Surkärring Stort grattis. Jag tror att jag vid trettio började förstå att jag kunde klara att bli nykter …❤️😀😀😀
skrev Delfinen80 i Mitt första inlägg
@issus Vilken skön känsla för dig och att morgonen gick bra 😊 Svamp -plockning låter härligt , det brukar jag göra själv och oavsett om man gillar svamp eller inte så är det så skönt att vara i skogen tycker jag🌲 🍂🙏
Du kommer att fixa det och säga samma sak om en månad 💪! En av de första tips jag fick här på forumet - som du säkert också läst om - är att när sug efter alkohol kommer så spela upp hela filmen. Från första glaset till morgonen efter (ångest minnesluckor allmänt dåligt mående osv eller vad det nu kan vara för din del ). Plus samla på alla stunder och känslor av lättnad , glädje , avslappning mm som du skaffar dig en efter en av att du Inte dricker . Och rabbla detta om suget sätter till 😊
Kram ❤️
skrev hija i Jag är rädd att min mamma ska dö
@positively
Jag förstår att du har det svårt. Jag har också en förälder som haft ett missbruk hela livet. Känner så väl igen mig i att försöka rädda och göra allt bra. Att bli behandlad som en sopkorg och förväntas ställa upp ändå. Att orosanmäla och kontakta sjukvården men att inget händer. Att känna att allt är upp till en själv och att måsta orka fast man egentligen inte gör det.
Det är bra att du söker hjälp nu för dig själv. Det är dig själv du behöver fokusera på nu. Du är så värd att må bra och slippa bära på allt du gjort genom livet. Jag vet att det kan hjälpa att prata med anhörigstöd via kommunen och att det finns grupper där du kan möta personer med liknande bakgrund och som delar samma oro. Önskar dig all lycka till framåt!
skrev Kristoffer i Alkoholist
@Medeltjej Det hörs att du inte mår bra, vad fint att du skriver här. Du är inte ensam om att uppleva att alkoholen är kopplad till ångest och depression, och att det kan vara svårt att veta vad som är vad. Har du några funderingar på vad du behöver göra för att bryta mönstret? Har du gjort någon liknande förändring tidigare?
skrev issus i Mitt första inlägg
@vår2022
Tack snälla du.
Ohh över ett år utan alkohol , riktigt bra gjort 🙂
Ja , kände nu att jag måste vara ärlig både mot mig själv och min omgivning och ta tag i skiten innan jag förlorar allt.
Så mycket onödigt bråk som detta fanskap till vin har skapat.
Ha det bäst måste fortsätta jobba ❤️
Hösten ja @deamon
Kom kanske inte plötsligt, men sommaren försvann så snabbt. För första gången någonsin reflekterar jag över att antalet återstående somrar är begränsat. Det har de ju alltid varit men jag har inte tänkt på det förrän nu- snart 60.
Såg en så gripande och fantastiskt dokumentär ikväll på SVT. Döttrar. Se den (om ni inte har en extra känslig dag.)
På landet, sovmorgon och kaffe har jag att se fram emot, frukost med barnbarn och en helg som ska gå i återhämtningens tecken. Slut efter arbetsveckan. Längtar efter att jag ska sparka mig själv i rumpan så jag kommer igång med träningen. Hur hårt krävs egentligen?
Kram på er och ha en finfin helg 💕