Senaste kommentarerna i forumet

Du har något som ger dig motivation. Ta kontakt med en läkare och få antabus utskriven. Då kan du inte dricka. Kontakt med aa kanske vore bra.

Japp. Jag är över 80 dagar i min nykterhet. Haft en period som växlat mellan en stor saknad av alkohol och en nuvarande känsla av att jag mår så mycket bättre utan den. Under min nyktra period har jag lärt känna mer nya och härligare människor än jag gjort under alla de år som jag druckit. Människor som jag kunnat öppna mig för och pratat med om livet, på riktigt! Riktiga samtal och riktigt umgänge utan alkohol och skit och bakfyllor. Just ikväll känner jag en enorm tacksamhet över allt det goda som omger mig just nu och hade jag inte varit nykter hade jag aldrig kunna se allt det vackra jag har omkring mig. Livets vackraste ting är det vi får i vardagen och det gör mig nästan rörd till tårar. Kram på er alla som också kämpar! Belöningen finns där, bara man får distans till allt och öppnar ögonen för den verkliga och enkla lyckan <3

Kommer gå hur bra som helst. De första gångerna är weird i början men sen lägger det sig. Förbered dig på vad du ska dricka och vad du ska svara när folk frågar. Sen är det bara att slappna av och go with the flow. Det är faktiskt inte helt fel att vara barnslig, högljudd, flamsig fastän man är nykter. Ganska befriande när man släpper masken.

Ser fram emot rapport!

Bra jobbat. Fortsätt kämpa

Alkoholism är en svår sjukdom. Anledningen till ilska är ångest och att han vet att han har gjort fel men ångesten är stark. Han kan inte bryta och för att döva ångesten tar man till a. Den enda positiva saken med a är att den temporärt botar ångesten eller rättare sagt skjuter ångesten framför sig som en plog dmed snö där plogbladet är gjort av glas och det står sprit på. Vill inte du ska tro jag rättfärdigar hans drickande men ger en bild från andracsidan. Kramar från mig.

Idag har jag varit nykter i 12 dagar. Varit på begravning och känner att jag inte alls vill ligga hemma i soffan. Jag vill vara där, där det händer. Så läste jag vad du skrivit. Blir på riktigt tårögd. Att någon känner som jag, att jag inte är ensam. Hört berättelser om hur skönt det är när man känner igen sig i varandra, instämmer helt klart. Jag känner mig liksom inte dum i huvudet. Vilket låter helt idiotiskt egentligen men så säger mitt inre.
Tack så himla mycket. För att jag får dela med mig och för att du också gör det. Tyngden på mina axlar minskade. Tack.

Heja heja!!
Detta klarar du Flasklilja!
Jag var nervös inför min första nyktra happening. Det får man vara! Du kommer förvånas över hur retarded/patetiska alla blir då dom blir fulla.. Du kommer se och höra saker du aldrig märkt förut (för att du har varit för packad för att märka det). Är lite tragikomiskt liksom.
Lycka till! :) Ser fram emot att få rapport på hur det gick på söndag :)

Kram
AJ

Lycka till! Har samma kamp här hemma, men funkar bra än så länge. Cola och chips blev det. Men att laga mat utan ett glas vin att sippa på, det är det svåraste! Men det jag ser mest fram emot, det är lördagsmorgonen, att känna sig fräsch. Det är tredje helgen nu, och det har funkat. Men får helt enkelt köpa att man inte kan ta den där sköna genvägen till helgfeeling längre. Får hitta nya sätt, och det kanske kan ta lite tid...

Försök att inte bryta sviten!! 55 dagar är ju asbra!! Men fattar att det är svårt när det finns grejer hemma... Tröstät nåt onyttigt. Sov. Kolla på nåt lättsmält på burken.

Försök att inte bryta sviten!! 55 dagar är ju asbra!! Men fattar att det är svårt när det finns grejer hemma... Tröstät nåt onyttigt. Sov. Kolla på nåt lättsmält på burken.

33 dagar och det är fredag. Jobbar i morgon. Skönt! Hemmakväll ikväll. I morgon ska jag testa att gå ut på krog för första gången. Det är en från jobbet som fyller år.. Ska bli spännande. Ska beställa alkoholfri öl för första gången tänkte jag. Haha. Som att det är en grej... Önskar mig själv lycka till. Kan faktiskt behövas. Lite nervös.

Har haft en väldigt jobbig vecka på jobbet med dödsfall. Vill bara gå ner i varv men det känns väldigt svårt.
Känner så för att ta av vinet i boxen och ölen på altanen. (Från förra helgen när vi hade gäster) nykter 55 dagar nu men...
Gud så här har jag inte känt sedan jag slutade :( Vilket jäkla sug. Kanske ett glas bara...

Tack för svaret!:) jo, jag börjar bli medveten om det nu efter att ha läst mycket både här i detta forum och på andra sidor. Jag tänker att jag ska börja tänka på mig själv i första hand och känna vad jag vill och tycker och prioritera mig själv nu. Jag förstår varför jag är medberoende, har gått i terapi tidigare men inte förstått att det är medberoende jag är. Jag har köpt en bok som heter fri från oro,ångest och fobier som jag skall ägna mig åt i helgen och inte dricka ens en folköl för då sviker jag ju mina värderingar. Jag ska se om jag vågar säga det om arbetsgivaren...han blev jättearg när jag pratade med hans pappa för hela hans släkt känner ju till problemen.....jag antar att han bara ville ha ett enkelt liv med mig utanför alla andra då han trodde att han skulle kunna få supa som han ville....

för att hämta inkassobrevet och lite andra pinaler.
Han ser så sliten ut och darrade som ett asplöv trots en förmodligen nykter gårdag.
Jaja,sist jag kollade så är han ju skyldig till sitt eget mående.

Medberoende skulle det stå i ämnesraden :)

Din kille anser sig inte ha problem med att dricka och dricka för mycket. Din chans att hjälpa honom är liten eftersom han anser sig inte behöva hjälp. Gå in på riskbruk.se och kolla så kommer du upptäcka det du redan vet. Han är i riskzon för missbruk och har nu ett kemiskt beroende. Han måste själv komma till insikt. Jag skulle nog säga till honom att du skulle prata med hans arbetsgivare eftersom han inte borde vara fullt nykter på måndagar. Han kommer säkert bli skitarg men det skulle jag testa.

Tänk på att din inställning verkar lite tveksam och den är jätteviktig om man ska lyckas :) jag skulle fundera åå antabus ett tag framöver och kontakt med aa kanske. Vad tycker du?

Du kan säkert få en kortare sjukskrivning av läkare om det är vägen att gå.

på din behandlingsvecka.
Som alla andra härinne som kommit en liten bit på väg så säger jag samma sak,det går att må bättre.
Fram och tillbaka och hit och dit,men nånstans inne i en så börjar ett friskt frö att gro och ger man det näring så fortsätter det att växa.

Jo det är ju det egentligen.Att man reagerar som medmänniska och försöker få en man bryr sig om att fatta läget.Och så gör de inte det.Då måste man ju försöka lite till och lite till.
In absurdum..

I alla fall så har exet i samtal med dottern igår påpekat att läget ju inte är så allvarligt :) Han kan bara inte låta bli att sluta dricka när han väl börjar.
Herreminje,hans världsuppfattning är han tämligen ensam om.Känns i alla fall fortfarande lugnt och skönt i själen.Fick kravbrev på min adress i hans namn idag.
Grej efter grej efter grej..
Själv så styr jag upp fler och fler saker i mitt liv så att de börjar kännas riktigt ok.Mitt vardagsliv flyter på bättre och bättre.
Jag planerar fritiden med mer innehåll och med fokus på vad jag tycker om.
Var ska detta sluta,ska jag tom må riktigt bra i slutändan?

Idag kommer utmaningen. För mig har fredagar varit starkt förknippade med vin och avslappning. Har de flesta lördagar vaknat tung i huvudet och seg. Dricker inte alltid jättemycket men det är som om det inte är fredag om jag inte får mitt vin. Ikväll ska jag skippa vinet! Och imorgon ska jag vakna pigg och glad. Håll tummarna att jag håller min intention. Trevlig helg på er och kram. Är glad över stödet jag får här, det betyder massor!

Bra du beskriver det! Medberoende är i mina ögon en alldeles normal mänsklig reaktion på onormala förhållanden. Fast när man har släpat in den där stackaren X antal gånger under X antal år... Tja det är väl där vi befinner oss nu. Hoppet finns ju alltid att han kravlar sig åt sidan själv. Det där d-ävla hoppet som man kan bli tokig på ibland...

Det är väl ok fast lite extra jobbigt just nu. Vi bor fortfarande isär men har haft ett bra samarbete när det gäller det praktiska. Vi har pratat och även kunnat skämta och skratta tillsammans i telefon. Vi visar varandra stor hänsyn och djupt i mig började hoppet på att det nog ordnar sig växa sig starkare. Dumt av mig att vara så snabb att hoppas... Härom kvällen ringde jag två gånger och skickade två sms utan att få svar(vi behövde talas vid ang praktiska lösningar för nästkommande dag) Genast "vet" jag att han har tagit insomningatablett(er) tidigt på kvällen för att döva ångest, ensamhet, dåligt samvete.... (Jag vet att det inte är alkohol men den är ju bara utbytt till något annat att fly verkligheten och svåra känslor) Följande dag var jag alltså fly förbannad, ledsen och anklagande. Det är otroligt vilken ilska som bara väller upp! Dels på honom som har försatt oss/mig i detta och dels på mig själv som tillät mig att börja hoppas. Han sa att han inte hade tagit tabletter utan att hans telefon bara hade lågt batteri/inte fungerat. Fast egentligen spelar det ju mindre roll. Vad som är tråkigt är att all tillit är som bortblåst över en struntsak. Det är ju inte ett missat telefonsamtal det handlar om utan allt som varit. Jag vet ju det. Jag hoppas att jag får möjlighet och hjälp att komma från ilskan som jag har byggt upp pga hans missbruk under behandlingsveckan som är alldeles snart!

Vi ligger ca 30 år efter i alkoholforskningen i Sverige. Den nya forskningen och kunskapen som främst kommer från USA tas inte tillvara på rent generellt hos socialtjänst och läkare. Den är inte prioriterad. Den vård man fick för 30 år sedan är samma som idag med vissa undantag. Tyvärr är läkare på vårdcentraler oftast väldigt okunniga. Kommer man i kontakt med beroendeläkare blir det mycket bättre. Så är det tyvärr idag. För ca 2 år sedan kom det alarmrapporter om att alkohol även i små och måttliga mängder ger en mycket förhöjd risk att få cancer. Stå på dig och tvinga dig till en specialist.