Senaste kommentarerna i forumet

Jag vet att det är hjärn spöken, men just nu så känns det som att han inte vill vara med mig längre. En del av mig vill fråga honom rakt ut, men det tjänar jag inget på.

Du känner dig redo nu för en förändring av livsstilen när det handlar om alkoholen. Att du börjat med att skriva här är ett steg du tagit nu! Det låter som du kommit långt i dina reflektioner kring vad för typ av tillfällen du vill bort ifrån när det gäller alkohol och hur du vill betee dig i de situationer du dricker. Ett verktyg du har är antabus och har nu frågor om det. Bra att du frågar, allra tryggast svar får du om du pratar med någon inom vården. Andra knep du tagit till som också verkar fungera är träning. Du vill också hitta alternativa sätt att koppla av och få de stunder av ro du kan.

Bra att du berättar, hoppas att skriva och läsa här kan bidra något till din livsstilsförändring och att det kanske kan ge dig någonstans ro eller reflektionstid.

Varma hälsningar

Rosette
Alkoholhjälpen

Igår sprang jag 5 km - så befriande!

Sen tog jag ett glas vin. Dock bara ett!

Tanken är att jag ska fortsätta vara nykter.

Ska slappna av ikväll med en bok i soffan.
Bok är bättre än A!???

Är när jag får ta alla beslut själv. Ingen som följer efter mig och spionerar, ingen som rotar igenom mina saker, ingen som kontrollerar varje rörelse jag gör, ingen som förbjuder mig att gå ut, eller ner i min egna källare för den delen. Ingen som tvingar mig till saker, ta antabus t.ex. Som inte tar sig rätten att hälla ut. Hur hade någon med diabetes eller övervikt reagerat om jag kom hem till denna och hällde ut allt med socker i skafferi och kyl, följde efter personen till affären och kontrollerade att personen inte köper mer socker. Ringer runt till halva släkten och berättar exakt vad personen har ätit senaste veckan?

Folk som inte är fyllda med myter (hur många gånger har man inte hört jämförelsen med cancer, riktigt poppis att komma dragandes med den). Att få ta beslutet själv att sluta dricka, det hjälpte mig ur det värsta. Man kan få sluta lura folk, för man inser att den man lurar mest är en själv.

Jag har aldrig förnekat mitt problem med alkohol. Det bara slog till från att aldrig ha haft problem vid 35 års ålder och jag blev så chockad! Sökte hjälp direkt och slutade dricka när jag var redo. Idag super jag inte på det sättet jag gjorde under den perioden, med abstinens och hela veckor av ångest, men jag kan fortfarande dricka på fel sätt och ljuga/gömma. Det blir bättre hela tiden tack vare att folk har backat!

Jag kan faktiskt reagera starkt när någon kommer med fördömande kommentarer, men som själv korkar upp varje helg. Som pratar om vita helger, men sen skrattar för att det inte gick. Som kanske blir arg på mig för att jag drack en tisdag, samma mängd som den själv drack på lördagen. I Sverige är det ok att missbruka vissa tider och dagar, då är det fritt fram. De människorna har jag slutat lyssna på helt faktiskt, för det är så lätt att man, som du skriver, till slut sitter och anklagar tillbaka. Och då kommer den där myten om att eftersom jag har problem är det så jag gör. Jag har ingen talan, blir totalt omyndigförklarad. Jag kan återfalla ibland, även om det händer mer sällan och tack vare att jag själv får ta beslutet att sluta blir det färre tillfällen och mindre mängd alkohol.

Det är iaf tankar som jag får av ditt inlägg och detta gäller ju bara mig. För någon annan är det något annat som hjälper bättre.

Har nu ställt ultimatum, mig eller röd vinet. Han är min stora kärlek och det känns som jag inte kan leva utan honom. Han inser inte hur mkt han dricker själv men såpass mkt att han pissar både på golv och fotpallar när han är full. Han planerar sin tid när han kan dricka och inte dricka. Han kan sänka en vinare och 2starköl å en vardags kväll utan att det knappt märks, på helgerna blir det 3 liter boxar, Öl och en flaska sprit. Nu har jag som sagt ställt ultimatum jag eller spriten. Om han väljer mig som jag hoppas så innerligt på, kan man lita på att han uppoffrar sig? Tänker att när man har druckit så mycket så går det väl inte bara att sluta? Hur många chanser ska han få? Han har blivit trött stor och tjock och orkar inte ha något samliv längre. Har fått B12 utskrivet av läkare, är inte det ett tecken på att han borde fatta själv? Jag bara gråter och har helt slutat äta, som tur är har vi vuxna barn båda 2 på varsitt håll men hans barn tycker också han har problem. Har helt slutat dricka själv för lukten av rödvin får mig att kväljas. Gjorde ett avslut för en vecka sen, hur länge kan jag vänta på hans beslut? Gråterskan

Härligt Lim att du kan njuta och må bra av livet ... trots mörkret ? och snart är det advent och vi får tända ljus o pynta ... Livet blir ännu ljusare ?

Min son blev jätteledsen igår när jag berättade att jag skulle byta jobb. Jag ska börja jobba på sjukhuset. Han grät och jag frågade vad det var, han sa: ”men jag vill ju ha kvar min mamma”
Då slog det mig, hans minne från sommaren som gått var ”att pappa är på sjukhuset, han blir nog snart frisk”... han försvann och var borta länge... Vi var och hälsade på någon gång, fick låna lekrummet på psykiatriavd...
Det går inte att få så små barn att förstå, men jag tänker att en dag när han är större så ska jag förklara... ? igår fick jag förklara att jag är inte sjuk, jag ska hjälpa andra som är sjuka, jag kommer och hämtar dig på förskolan varje dag och jag är hemma med dig varje natt! Lilla söta du, så klok och inte ens 4år!

Tack för din kommentar med frågor! Jag har grävt efter svar på sådana här frågor i många år. Jag kämpar med min överhettade hjärna och den rastlöshet som sliter i kropp och själ och känslan av meningslöshet. Alkoholen dämpar och ger mig lite sinnesro men jag har inga svar på varför jag har dom här problemen. Som alla här vet så hjälper alkohol bara för stunden och dosen måste ökas för att ge effekt och det skapar ännu mera ångest och oro osv. Idag är det för mig en svår dag, den tredje nyktra dagen när minnet av ångesten börjar blekna och rastlösheten börjar vakna.

IDAG SKA JAG VARA NYKTER!! Det känns skönt att vakna upp utvilad, ickebakis, lite klarare i knoppen, och gladare, orkar mer.

Om jag ska utveckla det så har det nog varit någon sorts sanningssökande i allt detta resursslöseri.
Så många förljugna bilder,attityder och relationer folk haft till mig och i viss mån även jag till dom.
Så har jag nu i den senare delen i mitt vuxna liv gått till ytterligheter med att försöka reda ut saker,få fram sanningen på bordet.
Förändra saker till det bättre.

Att jag i den kampen också blivit fartblind och väldigt trött har jag inte riktigt förstått.
Att bara lugnt och fint kunna konstatera att så här är det,och det här kan jag göra i min egen cirkel har varit en omöjlighet tidigare.
Vad hjälper det om jag städar i min egen cirkel om de andra inte städar i sin.

Men det gör det.
Mitt förhållande till omvärlden blir så mycket lugnare om jag kan inse det självklara.
Inget annat är egentligen föränderligt.
Annat än ibland och på ytan om jag tvingar fram lösningar som jag ofta gjort tidigare.
Som inbegripit andra personer än jag själv.

100 dagar är ett bra antal dagar, ska du vara stolt och nöjd över.

Välja mina strider och hushålla med min energi är viktiga ledord i mitt liv. Då känner jag mig som mest harmonisk. Som ung kastade jag mig in i allt med hull och hår, helt fartblind. Och det slutade alltid med en krasch mentalt.

Otroligt glad för din skull, och för din sons skull ?

Det här är riktigt bra tips!

https://utforskasinnet.se/5-naturliga-metoder-som-motverkar-depression/

med fjärde steget. Trots mitt ett år långa själsinventering så blir jag liksom inte riktigt klar med vem jag är.
Men nu börjar det komma till någon sorts avrundning.
Just med hjälp av alanons häfte där man mer ingående får inventera sig själv så får jag också tydliga signaler på vad det är jag behöver jobba med.

Och det kanske inte riktigt var de bitar jag trodde jag skulle jobba med.
Det som varit min ledstjärna,min energi,mitt mod min framåtanda och min kanske lite buffliga framtoning bör mattas.
Just för att jag ska bli mer lagom.

I början ville jag protestera mot detta.
Man ska ju inte gå mot sin natur,sitt innersta väsen och försöka stöpa om sig i en annan form,det går ju inte.

Men ju mer jag läst och också testat andra förhållningssätt till saker så ser jag att mitt liv blir smidigare,enklare och mer hanterligt.
När jag söker jämvikt istället för ytterligheter.
Någon sorts balans i det jag företar mig oavsett vad det är så mår jag bättre.

Jag kanske inte är lika kul att spegla mig i,vare sig för omgivningen eller mig själv.
Men jag är i mer harmoni och studsar inte så lätt iväg i mina känslovindlingar.

Så det som jag kanske hållit främst med mig själv,det som gjort att min stjärna lyst lite klarare än genomsnittet.Är också den del av mig som jag behöver dämpa för min egen skull.

När jag öser på som mest.
Bygger framtid visioner eller saker som komma skall så tömmer jag också min energi.
Min bensin och står där till slut med en bil som inte rullar längre.

Återhållsamhet..försiktighet,hänsyn
Så långt ifrån buffelullabulla.
Känsligheten finns där,men när jag ska göra min stämma hörd.
Min poäng tydlig så öser jag på,blir övertydlig.
Skriver folk på näsan.
Ungefär som att de vore född i farstun.

Nä,bli lite hemlig ullabulla ;-)
Som en öppen bok till hemlig,kanske mission impossible.
Men man får väl sätta ribban högt och se hur långt man når..

God morgon, en ny dag är här. Det är grått ute men ljuset ute påminner mig om nånting. En tid för 6 år sedan när vi precis flyttat hit där vi bor nu. Jag ångrade flytten det första halvåret för jag var så van vid att bo mitt i stan.

Nu trivs jag här och känner mig avslappnad och ledig när jag kommer hem på vår gård.

Det här är det första året på många år som jag inte håller på att dö inombords av mörkret. Jag tycker det är tråkigt att bli så trött snabbt eftersom det är mörkt som på natten klockan 16. Men jag får inte panik som förr i tiden. Jag kommer absolut att känna så flera gånger i vinter, det vet jag, men just nu 9 dagar in i november så känns det ändå okej. Och så brukar jag inte känna. Den enda förklaringen som finns är ju att jag slutat dricka. Tänk om jag visste om det förut, att jag hade kunnat stoppa mitt dåliga mående. Tänk om jag anat vad mycket bättre livet skulle vara.

Så småningom kommer våren igen. Med sol och gröna träd.

Ha en fin dag allesammans.

Telia!
Jobba
Yoga
Möte
Mat

från Frankrike kan jag konstatera att all fransk mat är inte så hemsk som jag har fått för mig. Jag jobbar sällan i Frankrike, mycket på grund av språkbarriären; jag talar inte franska och det är få fransmän som talar, eller ens förstår, engelska. Den här gången hade jag en tolk med mig, vilket både underlättar och försvårar. Jag känner ju inte den här människan, så jag har ingen aning om hur väl han lyckas översätta nyanserna, själva stämningsläget i det jag säger. Det hela blir väldigt sakligt och opersonligt, föreställer jag mig. En trevlig person var det dock, med en intressant metodik när det gällde val av restaurang. Han stoppade helt enkelt folk på gatan och bad dem rekommendera ett bra ställe. Följaktligen åt vi på små krogar utanför de stora stråken, och gott var det, alldeles fantastiskt gott.

I övrigt måste jag säga att jag har full förståelse för de franska fackföreningarna och deras arbete. Arbetsvillkoren där är en helt annorlunda än vad vi är vana vid. Jag var vid Atlantkusten, i norra Frankrike, och det var inte direkt varmt, kanske tolv grader och med den fuktighet som följer med läget. Inne i industrilokalen vi var kändes det ännu kallare; det var en gammal plåtbyggnad, helt utan uppvärmning. Folk jobbade i täckjackor och varma tröjor och det är varken säkert eller nyttigt för kroppen. Här hemma rekommenderar vi att man jobbar i kortärmat eftersom det minskar risken för att något klädesplagg fastnar i en maskin, men hur ska man kunna göra det när lokalen är kall som en matkällare på vintern? Man undrar hur ägarna tänker, inser dom inte att produktiviteten går ner när folk fryser?

Ha en fin dag alla!

Fortfarande på banan ..

Du har tagit ett viktigt steg mot att leva det fräschare livet. 4 dgr är en bra start. Vad lindrar abstinensen? Tänk på dom basala sakerna som att äta, dricka mycket vatten. Kanske ladda med lite sött? Vad som helst utom alkohol. Sömn och motion! Sköna promenader i den lite fräscha höstluften. Är abstinensen lite tuffare så sök hjälp i vården. Lycka till, det är så värt att leva utan ?!

Haft en hemsk kväll nu har jag tagit några sömntabletter för att somna ifrån det bara ... tack för tips o råd ??

100 dagar utan alkohol!! Ofattbart men fantastiskt. Det är uppenbart att jag klarar mer än jag tror??
Firat med huvudvärk, för mkt kaffe och ett gott humör!
Tackar min viljekraft för att jag fått alla dessa nyktra kvällar och dagar, framförallt tillsammans med mina barn. Har inte behövt se min äldste sons ledsna blick en enda gång på 100 dagar. Det är en belöning som heter duga.
Gjort är gjort, det som varit kommer jag aldrig att kunna förändra men det som ligger framför mig är det annorlunda med!
Tack alla ni här som gjort det möjligt för mig att känna så här❤️❤️❤️

Så glad för din skull ?

Drivk vatten i mängder. Få i dig vitaminer, speciellt b1 och b12, sen c-vitamin. Få i dig mat. Det kommer nog vara några pissiga dagar.

Kramper tror jag hänger samman en del med uttorkning. Även om det säkert finns många fler anledningar.

Räkna med en del svettningar och ångest och sömnproblem.

Blir bättre. Mest härda ut. Se på serier. Prata med någon...

Handlar inte om manipulation i alla fall. Det handlar om integritet. Du "svek" och gick bakom ryggen. Skulle själv bli tokig på sådant. Men sen är jag mottaglig för input från omgivningen.

Så, det finns inget rätt och fel som alltid stämmer. Lösningar ser olika ut, då vi alla är olika individer.