skrev Lora i Alkoholfri snarare än sjuk
@vår2022 Ja, just detta med jobbiga händelser i anslutning kring den kanske sämsta tiden i sitt liv. Att befinna sig i epicentrum och det haglar runt en är inte enkelt. Den där när man vill fly för det bara blir för mycket. På typ alla håll. Den är svår.
Kanske bra att gå tillbaka till hur man hanterade första perioden för att ta sig igenom de puckarna?
Inte utsätta sig för lockelse, träna, se till att ha noll hemma och påminna sig om hur det var. Tills allt lugnar sig igen. This too shall pass. Rom byggdes inte på en dag.
skrev Samsung50 i Vill lämna men ändå inte
@Liljekonvaljen80 skönt att höra att ni mår bra och att du inte gått tillbaka. Har du fortfarande mycket kontakt med exet?
Jag kämpar på, om några veckor flyttar jag till en ny lägenhet men barnen. Lägenheten är så fin och hemtrevlig, renoverat kök och badrum och stor balkong med morgonsol. Jag bara längtar. så skönt nu när det mesta praktiska börjar landa. Vi kommer ha varannan vecka med barnen så finns en oro för hur han ska sköta sig när han har barnen men just nu är det fokus på flytt och bodelning. Barnen älskar sin pappa så hoppas att han rycker upp sig för deras skull. Sedan separationen och att vi fortsatt bor ihop så dricker han i princip varje kväll. När jag har barnen kommer han hem sent och försöker verka nykter och stupar i säng. Ska bli så skönt att slippa se och leva med detta. Jag och barnen kommer att leva ett nyktert liv!
skrev Marsorm i Nu får det vara nog
Tack Kennie! Ja nu har det ju gått 14 dagar av nykterhet och ångesten klingar av allt mer. Känns så skönt! Nu kör vi 14 dagar till👍
skrev vår2022 i Alkoholfri snarare än sjuk
@Lora På hjärnfonden står det så här ”Det är ännu oklart om hjärnan kan återhämta sig helt från en beroendesjukdom. Genom forskning vet man att chansen till ett drog/alkohol-fritt liv ökar om man kan hålla sig drogfri/nykter i 5-7 år. Flertalet, ca 80 procent, återfaller dock inom ett år”. Min tolkning är att efter 5-7 år så är risken mindre för att börja missbruka/återfalla igen.
Jag tänker att man genom att ”hjärntvätta” sig själv med positiva tankar om nykterheten och att rikta sitt fokus på det, så skapas nya hjärnbanor som inte triggas så lätt till att göra avsteg från sin nykterhet. Rikta fokus på sig själv och hur man vill må. Varje dag tränas hjärnan i nya tankebanor och att vara här på forumet så påminnas man om varför man valt ett nyktert liv. Dagligen kommer det in nya medlemmar som önskar ett bättre liv utan att alkoholen styr. Forumet vittnar också om hur lätt det är att återfalla om man inte håller sin plan, tappar fokus eller motivationen. Jag ser det som en träning att lära sig av erfarenheterna man stöter på tex om sug uppstår, att reflektera och försöka nå och förstå sig själv vad som då händer. Att fundera på hur man vill leva sitt liv och vad det ska innehålla och följa det. Då säkrar man upp så att alkoholdjävulen inte har något att säga till om. Det enda som kan väcka upp djävulen är att ta ett glas, men den chansen ska han aldrig få💪😁
skrev Geggan i Positiva effekter
Jag hade typ 17 kg övervikt. Bara av att sluta dricka hicka jag snarare upp. Men jag upprepade efter ett halvt år själva beslutskraften, och gick sedan ner alltihop på ett drygt halvår. Inte gått upp sen, det är nu ett år sedan. Lycka till!
skrev Lora i Alkoholfri snarare än sjuk
För mig är det lite en balansgång. Jag vill på något sätt ta mig vidare. Lära mig och sedan vända blad. Därför vill jag inte riktigt sätta en fotboja på mig själv som permanent missbrukare. Vill på något sätt ha förtroende för mig själv och lita på mig själv. Bli stark i det nyktra. Riktigt stabil.
Man inser att man närsomhelst kan tappa fotfästet. Oväntade saker händer som man inte är tränad för. Man säger väl att efter 5 år har man lika stor risk att missbruka som alla andra. Jag har hängt upp mig på den siffran. Den har jag haft som klart mål. Sedan var min tanke att nu har jag rätt att vila i att faran är över... Inre trygghet. Nu vet jag inte längre. Kanske ska man ha ett annat förhållningssätt? Vet bara inte vad?
Den där mannen. Alltså bara att fatta hur stor skillnad på kort tid från när vi sågs sist är talande. Man får passa sig tänker jag. Vad saker kan gå käpprätt utför bara av typ en skilsmässa om man inte bearbetat och lärt sig sunda angreppssätt. Det känns på något sätt väldigt viktigt att lära känna sig själv och hitta rätt verktyg. Han kanske inte är ett bra exempel för jag är väldigt osäker på varför han beter sig så. Det borde ligga massa bakom att man känner att man har den rätten att föra sig så oavsett full eller ej. Han borde bli livrädd och sluta dricka igen pronto.
skrev Kristoffer i Hur kan jag hjälpa mamma?
@orolig_dotter Fy, det låter som en både frustrerande och sorglig situation. Inte konstigt att du känner dig handfallen och att det tär på ditt mående. Du undrar hur du ska prata med henne utan att såra henne. Frågan är om det är möjligt? I vår erfarenhet kan det ibland vara hjälpsamt att tänka att det inte är personens reaktion i stunden som avgör om det är ett bra samtal att ha eller inte. Samtal om alkohol tenderar att väcka känslor och försvar, men det betyder inte att de inte kan vara viktiga eller hjälpsamma. Vad tänker du om det? Oavsett hur hon reagerar i stunden, vad skulle du vilja uttrycka?
skrev Kristoffer i Hej
@SisterHood Hej och välkommen! Berätta gärna mer om hur situationen ser ut. Du beskriver att personen vill ha hjälp, det låter som en bra utgångspunkt. Vill hen ha tips på var hen kan vända sig, eller är det att personen vill att du ska finnas där som stöd på något sätt?
skrev Kristoffer i Behöver råd…
@lindaab Vet inte om du kom av dig eller ångrade dig, men skriv gärna igen. Ser att du skrivit här på forumet om en närstående med problem innan, är det den situationen du behöver bolla mer kring?
skrev Kristoffer i Släppa taget och ge upp
@Habo2022 Tuff situation du beskriver, men inte alls ovanlig. Klokt att du skriver här! Både bakslag och återfall är förhållandevis vanliga när det gäller förändringar med alkohol. Mycket starkt av dig att värna dina gränser och säga stopp, det här vill jag inte vara med om. Vad gäller hjälp för hans del, vad säger han själv? Vad behöver han för att komma tillbaka på rätt spår?
Kanske har du mycket att vinna på att mer fokusera på din sista fråga, hur du ska ta hand om dig själv - oavsett hur han väljer att göra. Har du själv några idéer? Vad tror du att du behöver göra mer eller mindre av för att ta hand om dig själv?
skrev Kristoffer i Uppdatering av Alkoholhjälpen - paus på anmälan till programmen
Hej jöns! Det finns massor av vägar till att sluta dricka, och du behöver hitta fram till den som passar för dig. Du har fortfarande kvällen på dig att anmäla dig till programmet, bara klicka in dig på www.alkoholhjalpen.se/program. Det är ett sätt att försöka komma fram till vad som passar dig. Du kan också starta en egen tråd här på forumet och berätta om hur du har det och vad du vill göra - eller ringa vår telefonlinje på 020-84 44 48. Det finns såklart andra sätt också, vad tror du själv att du behöver?
skrev Kristoffer i Vilket test ska jag ta, CDT eller PEth?
Det generella svaret vi kan ge på det är att CDT har en lite längre tidshorisont, att värdet "hänger kvar" längre. Däremot har det ett något högre gränsvärde. PEth ger utslag på kortare tid men har en lite lägre gräns. Så det går inte att rekommendera det ena eller det andra såhär på distans, och det vettigaste och tryggaste är alltid att diskutera provsvaret med den läkare som tar provet. Bäst underlag för diskussion får en i vår erfarenhet om en tar flera prover med lite mellanrum, för att kunna följa värdet kopplat till den förändring du gjort med alkoholen. Förstår om det inte blev helt hjälpsamt med det här svaret, men kanske blev det lite tydligare?
skrev Kristoffer i Tillsvidare
@Amanda L och @Lonely Man - SMART Recovery är en sekulär självhjälpsgrupp som har onlinemöten, tror att den vi tipsade om tidigare är LifeRing. Det är också sekulärt och de har irl-möten.
@Ny dag - Mycket starkt jobbat att bryta. Det är jättevanligt med många misslyckade försök innan det helt plötsligt är den gången då förändringen håller i sig. Ibland kan det hjälpa att analysera vad det var som orsakade bakslaget/återfallet, vad tror du för din egen del? Finns det något du kan ta med dig för att vässa strategierna för framtiden?
skrev Alelil i Alkoholfri snarare än sjuk
@vår2022
Jag tror på det gamla ordspråket " summan av laster är konstant", som innebär att om man vill bli av med en last, ett " beroende", så måste man ersätta det med ett annat. Så jag tror att 12 stegsprogrammet säkert är jättebra, då man blir peppad och får stöd i sitt mål att bli av med just det missbruket. Samtidigt tror jag man måste kombinera det med KBT, för att liksom koppla om hjärnan, och ersätta behovet av dopaminruset med något annat som ger samma dopaminpåslag. För en del blir det träning, en del kastar sig in i en hobby av nåt slag som ger liknande påslag och "må bra" känsla i kroppen. Om man inte har nåt att ersätta beroendet med, faller man gärna och oftast tillbaka i samma missbruk.
skrev Snödroppen i Det nya livet
@Självomhändertagande
Så spännande, det finns så många olika roller inom rättsväsendet. Älskar hela den apparaten. Vill ut och skipa rättvisa och upprättelse för offer.
Ja 🙏 , under en ekträd får vi höra varandras livhistorier eller vad som nu vill komma fram 😄
Kramar, sitter på.en parkeringar och väntar på jobbintervju.
skrev Självomhändertagande i Det nya livet
@Snödroppen
Åh, det låter så roligt att du vill komma!
Jag bjuder in till en ek en dag. Om det blir på din eller min ort, får vi se. Det hade varit riktigt roligt att ses. Jag ville bli polis och skulle gärna ha blivit det. Men jag får inte, för min bipolaritet. Det är som det är. Hade velat bli tekniker, vad det nu kallas.
Men det finns däremot massor som jag får. Och jag fokuserar på just det. Det jag kan och det som uppskattas. Och det blir enklare om jag ser till allt jag kan och göra just det.
Ha en underbar dag!
Kram
skrev Kennie i 10 dagar....... början på livet
Härligt att nykterheten går bra, starkt jobbat! Ja, ibland får man höra saker av den man lever med. Ibland är det sanningar som ingen annan vågar säga en och då kan man ta det konstruktivt och fundera på förändring. Och ibland ligger problemet hos partnern, att hen har svårt att acceptera andra sätt att bete sig än det egna. Man får fundera och sålla lite vad man ska ta till sig av. Men desto härligare med barnen! Känner också igen att de började ty sig till mig mycket mer när de blev trygga med att jag alltid är nykter. Det är något att vara stolt över, att vi ser till att ge våra barn tillit och stöd. Det går inte att kombinera med missbruk. Önskar dig en fin nykter vecka!
skrev miss lyckad i 1år och framåt🙏
Vad fina och viktiga insikter du får om dig själv, HimmelochHelvette. 🌟..Alla får ju och ska hitta sin egna inte motivation till förändring, annars kan förändringen vara tillfällig, om man gör den för andra. Jag menar även din man. Han har erkänt att det är svårt att dricka måttligt, och det är det för de flesta med risk- och missbruk. Nu när jag levt nykter i flera år, så kan jag känna en frustration med alla som försöker dricka måttligt, trots att det nästan alltid slutar likadant, dvs med fylla och överkonsumtion. Men det är något jag själv måste deala med. Jag kan inte styra över någon annan än mig själv. Jag kan inte ” hjälpa” någon som inte vill bli hjälpt. Jag har några exempel runt om mig i mitt liv. Dom flesta vill inte ens diskutera problemet, bara prata bort. Som tur är gäller det inte mina barn, för då hade det varit svårt. Ingen av mina vuxna barn har a- problem, och hoppas att dom aldrig får det. Allt har sin tid, och för att må bra, så måste man begränsa sitt umgänge med människor som inte vill göra goda val, så tänker jag. Min x- man trodde sig kunna dricka måttligt, vilket de flesta ( även han) förstod att det inte kommer att gå. Facit: Skilsmässa, barn som tog avstånd, ny tjej med svårt missbruk, mycket frånvaro från jobbet, livet i en dålig nedåtgående spiral, med mer a- konsumtion än någonsin. Jag mår fint i min nykterhet, håller fast vid goda val, och känner mig oftast nöjd med livet. Så gick det för oss, men det finns många andra och bättre sätt det kan gå på. Jag hoppas på dig/ er. ❤️
skrev Charlie70 i Första dagen
@Varafrisk @Andrahalvlek Ni ringar in frågorna och precis så är det. Jag orkar inte riktigt (kom upp vid diskussionen i går) med hemma som förr. Å andra sidan är han 18 nu så jag avstår medvetet från att göra vissa saker och vill att han bidrar i annat. Känns helt rimligt eftersom han måste lära sig hur ett hushåll ska skötas och vad som krävs. Extra viktigt eftersom han har ADD och har noll motor för sådant som inte intresserar. Men känslan av att jag är trött kan nog tära på honom. Och att jag varannan vecka är helt upptagen med hans lillasyster. Det här med att göra saker tillsammans har jag verkligen försökt men med dålig framgång. I bland har han hängt på för att han känt att han måste andra gånger inte alls. Jag har frågat miljontals gånger (med exempel som typ filmkväll hemma eller bio) om det är något HAN vill men fått nekande svar. Han har ett stort socialt umgänge så det saknas INTE.
När han vaknat i dag pratade vi lite om att vi ska kartlägga bråken. En gång om dagen ska vi definiera vilka bråk vi haft och skriva ned det lite enkelt på ett papper. Så att vi får en gemensam bild av hur det är med just bråken. Kan ju vara en början till något som bara kan bli bättre. Jag reflekterar mycket över mitt föräldraskap men diskussionen i går kom som en blixt från en klar himmel för mig så tydligen inte tillräckligt.
En annan sak som var jobbig i går är att han sa att det skulle vara "ännu värre" hemma hos pappa. "Där är det ju kaos". Himmel alltså, undrar hur flickan har det egentligen. Får ont i magen av detta...
skrev Alelil i Personlighetsförändring, förstörd hjärna
Det 'r just det som är grejen. BÅDE polis och sjukvård har anmält henne, ändå händer absolut ingenting. jag var på ett möte på socialen för att diskutera tvångsvård. Jag, min mamma, min pappa och en av hennes döttrar var där och gjorde en anmälan var, samtidigt som vi hade ett möte med dom. Det de sa var att det är jättesvårt att få någon tvångsvårdad, eftersom det inte finns någon lag mot att missbruka alkohol. Vi tryckte på att hon är en fara för sig själv och andra, men det hjälpte inte. Så de gör ingenting. Då missbrukade hon även tabletter, som hon stal från vårdtagare, då hon jobbade inom hemtjänst. Hon blev tagen på bar gärning, då en an sönerna till en vårdtagare misstänkte att en i personalen stal medicin och satte upp en kamera. Hon blev dömd för det, men anses ÄNDÅ bara lida av alkoholmissbruk. Systemet är ju helt skruvat, och hon kommer supa ihjäl sig.
skrev Vilsenpappa i 10 dagar....... början på livet
God förmiddag!
Hoppas allt är bra med er alla där ute!
Jag tänkte bara skriva ett par rader att livet går faktiskt ganska bra överlag. Hade ett sjuhelvetes bråk med frugan i helgen vilket var tufft, hon säger att det är så många faktorer och egenskaper jag har som hon aldrig hade ens funderat på att gifta sig med så allt slutade med att jag frågade henne om det skulle underlätta hennes liv om jag skulle skilja mig med henne. Som tur var så sa hon att det är många fördelar med mig också och att hon går i terapi för att hantera de dåliga sidorna. Dit har inte jag kommit ännu då ingen terapuet har varit ngt för mig, det är liksom ingen som förstår mig fullt ut, eller så är det jag som inte förstår mig själv?
I alla fall, jag är fortfarande gift, och även om detta var en extremt tuff dag i mitt liv så tog jag inte till flaskan, och hade inte ens en tanke på att göra det. Det är numera ett liv med hinder som måste lösas utan alkohol och även om det är motgångar ibland så löser man det mesta.
Barnen har i alla fall börjat komma mer till mig, vill mysa, läsa böcker och även om mitt tålamod och ork inte finns där alla gånger så är det härligt att de i alla fall har börjat "älska" mig mer och att de kommer närmre mig varje dag. Till och med sonen kan säga till sin mamma att han saknar mig vilket aldrig hänt innan <3
Men jag mår faktiskt bra, det gör jag! Ett liv utan alkohol är liksom en vardag nu, det är inte så tufft. Ingen alkohol sedan 3:e juli(förutom 0.5%) är en riktigt bra början och tänker fortsätta! Ska till Florida i december och även där kommer med stor sannorlikhet vara utan alkohol, får dricka lemonad istället vilket jag älskar. Så mycket bättre än den skitlemonad vi säljer här i Sverige!
Ett problem jag dock har är att jag inte äter så mycket....... Brukar bli ett mål om dagen då jag har men för livet från min barndom. Jag har alltid varit stor(vägde 85kg när jag var 15 och kanske 1.5 lång). Nu väger jag 78kg och är 176 lång men ibland tittar jag på mig själv i spegeln och tycker att jag är för stor för VAD JAG SJÄLV KÄNNER är normalt. Jag vet att det bara är skitsnack från min egna hjärna och jag ser rätt så bra ut, säger i alla fall min fru haha. Hon är fortfarande attraherad av mig vilket är det viktigaste! Men måste bli bättre på att få en hälsosammare vardag och ett hälsosammare liv. Jag väntar nu på en investering som kommer göra mig ekonomiskt oberoende och när och OM jag väl får ut de pengarna så kommer jag börja med att anlita en PT och även lägga upp ett kostschema så att jag kan ha lite mer rutin i vardagen :D Och köpa en sportbil.....
Det är så mycket drömmar man har och det är väl det man lever för? Man måste få drömma lite tycker jag, så man har något att se fram emot.
Nog om mig, nu ser vi fram emot en dag av nykterhet och en fantastisk dag i våra liv. Jag hoppas att jag kan inspirera någon att ta samma steg som mig, och kom ihåg "baby steps". Jag var otroligt rädd i början om ett liv helt utan alkohol, jag kan inte säga att jag är där än utan sätt delmål, en månad, tre månader osv. Det är lättare (för mig) att kunna belöna sig lite mer kontinuerligt än att tänka att man aldrig kan dricka igen. Men det är BARA JAG OCH MINA TANKAR!
Kram till er alla!
skrev Andrahalvlek i Första dagen
@Charlie70 Åh, vad jag lider med dig, det finns inga tröstande ord som räcker till. Mer än att våra barn är som jävligast mot de människor där de vet att kärleken är förbehållningslös. Det funkar liksom så. Det beter sig som små as mot dem som de älskar allra mest, för att det vet att de banden håller hur de än beter sig. Allt är så dramatiskt med barn också, de har inte lärt sig hantera sina känslor. Om de ”hatar” så hatar de verkligen just då. Det finns inga nyanser.
Jag tänker att du tvingats ägna mycket tid åt lillasyster. Att storebror inte känner sig sedd och bekräftad kanske. Och sen blev du stressjuk ovanpå detta, och kan än mindre räcka till för honom. Jag är säker på att han efter några timmar, eller en natts sömn, tänker helt annorlunda men kanske har han inte de verbala uttrycken för att beskriva det.
Det allra bästa vore om ni två fick möjlighet att göra något ihop, något han tycker är kul. Man kan sällan sätta sig ner och prata med barn på beställning. Man får småprata om ditt och datt i timmar kanske innan det där viktiga kommer upp. Liksom kratta manegen väldigt noga och långsamt.
Och allt det där vet du, jag ville bara påminna dig. Av omtanke ❤️
Kram 🐘
skrev Syster A i Alkoholist !!
@Grelod Klart att du vet bättre. Tyvärr struntar sjukdomen i dag. På't igen, let's go sober!
@Åsa M Jag valde att åka in, vet inte om det var rätt så här i efterhand, men där och då kändes det rätt.
Nu verkar det vara som vanligt igen, dock nykter för tillfället.
Så skönt är det att den delen (banken) av det praktiska är löst, nu är det bara en del annat som ska lösas.
Tack för att du tar dig tid att läsa och skriva.🌺