Senaste kommentarerna i forumet

Hoppas ni och alla andra får en bra dag idag! Ni gör i alla fall mina dagar bättre. Tack <3

Jag ska läsa ikapp om hur ni mår idag och skicka ltie kärlek i era trådar...

... det känns så bra att ha några vänner i cyberrymden som vet hur det egentligen står till med mig. Bara några ord hjälper så mycket! Jag är tacksam.

Hemma från min resa och appen säger 12 alkoholfria dagar, Det var så skönt att inte dricka under resan och jag är så stolt! Stolt för att mina barn hade en förälder som var 100% närvarande hela tiden och när jag dansade och gjorde "pinsamma" saker enligt mina större barn så var det inte pga alkohol utan bara för att jag ville "flippa" ur lite. Det gav många skratt... Visst, jag var sugen på att dricka flera kvällar för att "koppla av", men jag botade det med en tonic med lime eller några efterrätter från buffen. Jag rekommenderar verkligen en nykter semester!!!

En vän till mig skrev under veckan att jag borde unna mig vin och drinkar under semestern, att hen hade fått dricka alkohol med föräldrarna från det hen var 15 och att det är bra för barn att lära sig dricka alkohol som måltidsdryck med föräldrarna för att få ett avslappnat förhållande till alkohol. Jag skulle aldrig i livet låta mitt äldsta barn som är 15 år få dricka alkohol med mig till maten. Man ska inte lära barn att ha ett avslappnat förhållande till alkohol, man ska lära dem att vara på sin vakt mot alkoholen! (Tycker jag..). Jag var nykterist till jag fyllde 18 och det är inget jag ångrar precis. Tror att det är bra att börja med alkohol så sent som möjligt i livet (om man alls ska börja).

Jag läser här på forumet och blir så trött på att det ska vara en "issue" att inte vilja dricka, att det ska behöva en förklaring. Tror det provocerar människor för att de kanske själva önskar att de drack mindre eller att de inte vill att det ska finnas en nykter åskådare på festen där alla blir lite lulliga och "pinsamma". Jag har en vän som inte dricker sedan några år tillbaka och hon säger att folk är helt oförstående och försöker övertyga henne att åtminstone ta "ett glas". Men suck, låt alla få leva som de vill, vi måste ändå alltid ta konsekvenserna av vårt agerande.

Oj, det blev ett rörigt inlägg,men jag var tvungen att skriva av mig lite.

Kram till er alla idag!!!!

Vilket jobbigt besked, du har min medkänsla. Hoppas du har människor irl som kan stötta dig. Det kanske inte är så mycket till uppmuntran, men om det hade varit en långt framskriden cancer så tror jag inte att beskedet hade kommit på posten. Jag gissar att det är en lindrigare form och prognosen för prostatacancer är god! Jag håller tummarna!

Kom nu ihåg att alkoholen inte kommer att hjälpa dig, även om det kan kännas som en bra flykt när alla tankar blir för mycket. Jag håller på dig!

Många kramar till den Fina Lisa!!!!

Stort tack alla för era kommentarer! De ligger och värmer ”innanför västen” bättre än något annat...

Dag 3 avklarad utan dramatik (på a-fronten iaf). Men nu växlar utmaningen upp; dag 4 är svårare för mig. Dessutom har min man fattat galoppen, och dricker mycket mindre än vanligt. Naturligtvis bra för honom, för barnen och för mig.

Igår när vi åt middag, såg jag kag ett sällskap bredvid, där alla drack vatten. Och tyckte spontant att de såg så tråkiga ut! Fast jag satt där själv med mitt vattenglas och inte kände mig tråkig alls... bara hälsosam, fräsch och möjligtvis något irriterad på ungarna som bara vill äta samma sak hela tiden.

Men det gav mig en påminnelse av hur mycket av identitet/självbild/bild av andra det sitter i alkohol... inte så konstigt egentligen, mat och dryck hör förstås ihop med identitet och värderingar. Men det spelar ju mindre roll när det handlar om receptet på lasagne än när det handlar om vad man har i glaset. Iallafall i det här sammanhanget...

Tänkte på din kommentar John-Erik, om töntiga nykterister. Naturligtvis ”tycker” inte jag det ”i de översta lagren” i hjärnan. Jag var själv nykterist i ungdomen, och stolt över det. (Inte organiserad dock).
Men ändå - har jag den där bilden inom mig. Att folk som inte dricker, aldrig dricker, är tråkiga. Jag har varit medveten om den ett tag. Den har utgjort ett stort motstånd för mig, när jag har velat sluta/dra ner på a. Vem vill vara tråkig?
Jag har också märkt att de senaste månaderna, när jag lyckats att åtminstone dra ner, har den bilden blivit svagare/mer nyanserad. Jag har kunnat tänka på mig själv som en framtida nykterist, och ladda den bilden med en spännande rebell!

Hahaha! Avslöjade jag visst för mig själv vad jag skulle vilja vara! En spännande rebell!. Vem vet, jag kanske blir en världsomstörtande panternykterist!

Mot dag 4, på gott humör!

Tack igen, forumet och alla som stöttar!

Går ni dit? Är det värt? Jag ska gå.

Tråkigt att anledningen är att du inte mår bra... Det är hög igenkänningsfaktor på det där med att det hela tiden pågår en aktivitet i huvudet och att tankarna aldrig vill tystna... och att alkohol gör att man blir "lugn". Jag har provat meditation, men har svårt att hitta lugnet. Men, något som fugnerar är yoga som är fysiskt jobbig och gärna med avancerade positioner. Det kräver all din koncentration och det blir en lyckokänsla i kroppen. Fungerar säkert lika bra med något annat som kräver fysisk ansträngning och koncentration, typ klättring.

Om jag kunde vara ledig en månad eller två skulle jag åka till ett ashram i Indien- bra mat, ingen alkohol, kärleksfulla människor och ett "program" hela dagarna. Tror inte det finns en chans att tänka på alkohol där...

Många kramar till dig JE- du fixar det här!

Har varit lit bortkopplad under min resa, men nu är jag hemma igen. Blir glad av att det verkar som om du mår bra! Kramar till dig idag!

Har varit lit bortkopplad under min resa, men nu är jag hemma igen. Blir glad av att det verkar som om du mår bra! Kramar till dig idag!

... att jag har ett problematiskt förhållande till alkohol. Det är, precis som FinaLisa skriver, för mycket skam i det erkännandet. Men, i mina umgängeskretsar är det helt okey att säga att man vill ha en vit period för att man ska vara med i något lopp, ska upp tidigt dagen efter, har varit på en resa där det blev lite för mycket alkohol, är inne i en träningsperiod. Så det är vad jag säger när jag inte dricker... eller att jag får dålig sömn eller ont i magen av alkohol. Jag ljuger helt enkelt..

Kram till dig idag och skriv här så ska vi hjälpa dig att ta dig igenom helgen <3

men här har du en till som gjort samma sak, lämnat en alkoholist och känner likadant, enorm saknad och tårar! Fast det även här var skit, särkilt den sista tiden när han helt hade tappat respekten för mig! Det är nu dryga sju månader sedan jag lämnade och det känns bättre och bättre, tiden läker! En sak som jag lärt mig är att bara för att jag saknar honom innebär det inte att jag har fattat fel beslut! Lämnade honom en gång tidigare men gick tillbaka! Just för att jag saknade honom och grät hela tiden! Sen har jag också insett att mycket av den sorg jag känt beror faktiskt på sorg över hur jag har låtit mig behandlas! Man vill ha upprättelse och vill att han skall inse vilken förlust han har gjort och hur illa han gjort mig! Nu ger jag mig själv upprättelse istället och är extra snäll mot mig själv! Tycker du ska kärleksbomba dig själv! Var lika snäll och omtänksam mot dig själv som man är mot en nära vän eller ett barn som är ledset och har sorg! Kram

JoYo,

Det handlar om skam.
Den generella synen på alkoholister är så djupt rotad och så svår att frigöra sig ifrån.

Det är skamligt att vara så svag att man kan bli beroende.
Människor föraktar svaghet och vill inte erkänna sin egen rädsla för att hamna i beroende.

Jag själv vill inte avslöja mina missbruksproblem för omgivningen då jag skäms för att min fasad skulle rasa.

Så jag har en dubbelmoral där, å ena sidan beundrar jag människor som går ut i offentligheten med sitt beroende.
Å andra sidan så känns det jobbigt att smyga med att jag själv tillhör gruppen.

Men återigen handlar det om något slags förakt mot svaghet som är så universellt.
I media ser vi lyckade människor, vi ser ytliga vackra fasader och blir omedvetet eller medvetet påverkade av all reklam som omger oss.
Därför blir det också en sådan frontalkrock med hur alkohol framställs i media. Där är den så tjusigt romantiserad och normaliserad (precis som tobaken var för några decennier sedan.)
Egentligen helt sjukt.

Men tack och lov att det finns forum som detta. För här accepterar vi varandras svagheter, vi vet hur svårt det känns att falla ännu en gång men att det går att resa sig.
Det går att bli fri från beroendet, vi läser många historier här som bevisar detta.

Så det gäller att inte ge upp!

Godmorgon alla forumvänner?
Hoppas ni får en skön och nykter torsdag.
Kramar ???

Jag får dricka, men väljer att vara nykter i dag. I morgon tar jag ett nytt beslut. En dag i taget kommer man också framåt på. Ha det gott, alla kämpar. ♡

Hej,
Ellan här... Jag skriver vanligtvis på beroendesidorna men känner att jag vill skriva några rader till dig. Själv har jag varit nykter sedan mars 2016, är fortfarande gift och vi har två barn. Hur situationen som medberoende är kan jag aldrig till 100 procent förstå men jag har fått en stark inblick i den förtvivlan och maktlöshet som min man upplevde när jag bara blev sjukare och sjukare. Varför alkoholisten väljer drycken före sina nära och kära är helt vansinnigt men tyvärr självklart för oss som känner igen det sjuka. Att en enda öl, drink eller sprit i kaffet sätter igång så mycket hos våra anhöriga är vi inte medvetna om. Den känslan tas inte in. Men jag tänker så här... det som var extremt kännbart för mig var när mitt drickande allt mer synliggjordes. Dvs när min man inte längre höll masken. Han gick länge och bar på ”min” hemlighet men till slut orkade han inte. När fler och fler fick veta så ströps snaran åt och jag blev mer och mer ensam i det... det var för mig små steg mot nykterheten. Han satte gränser för sig och barnen och där började något vakna hos mig. Självklart spelade jag ut hela registret kring varför just jag behövde dricka. Dessa känner du säkert till... plus att min man där och då var världens tråkigaste man. Men när barnen frågar och börjar känna av det som händer i familjen.❤️ Är din fru medveten om dessa frågor? Får hon själv svara på dem? För mig har barnen varit enormt viktiga i mitt tillfrisknande och vi pratar idag väldigt öppet kring det som har varit. Barn är kloka och de känner på sig att något är fel. Jag är så tacksam för att min man stod upp för sig själv och barnen i detta. Precis som du gör! Din fru behöver själv förstå att hennes drickande inte är ok, att du och barnen inte tänker ta del i det. Det gör ont i hjärtat när jag läser det du skriver då jag själv varit där. Det är ett rent helvete för alla inblandade.
Stor kram
Ellan

när jag ser framtiden med det här, speciellt med hur barnens morfar har en massa gömmor och är smådragen nästan varje kväll blir jag förtvivlad.

ett av barnen snappat upp det också. Han är en som är duktig på att snappa upp vuxensaker och en ganska orolig själ. Varken drickande eller min oro för det är bra för honom. När han kom hem själv och jag frågade var mamma var sa han "i affären och köper öl... alkoholfri öl". Han frågar också varför mamma alltid beställer öl när vi beställer annat. Det är inte bara själva drickandet som är dåligt för honom utan även min oro som jag inte kan dölja. Känns skitjobbigt. För honom vore det bättre om jag tänkte på det mindre men det är mer än jag kan tydligen.

att oavsett hur vi gör och förhåller oss så gör vi fel och blir ”dumma” när väl den andre parten bestämt sej för att dricka.
Jag tror min man kan traggla omkull en fura utan att märka att den faller i ren tristess när han har druckit.....
Jag vet hur jag ska förhålla mej men ibland blir jag så trött, varför ska alltid jag anpassa mej ? Jag vet svaret men vill inte riktigt acceptera att jag blir utmanövrerad av en folköl ? herregud ......

Hej Benguela, ja det känslan kommer man långt med. Gäller att va försiktig tror jag när det kommer en motgång eller jobbig dag.

Jag tror att risken ligger för mig på att inte kunna säga nej om det typ blir AW eller så.

Idag blir det inte så mycket mer tankar, helt slut efter jobbet. Ska börja läsa igenom andras trådar till helgen. Är säker på att det finns mycket tips och trix.

God natt där ute
Dag 4 klar ?

att gå ut nyktert är det tråkigt av mig och förstör. Tappar jag lusten när det inte blir nyktert är jag också dum. Så känns det nu.

Så får det väl bli så att jag använder den här till att mer skriva och tänka på mitt eget förhållningssätt till det och mitt eget medberoende. Idag var det inte 100% stabilt. Jag blev ledsen, zoomade ut när det beställdes starksprit och började spela mobilspel trots att jag visste att det skulle provocera fram något. Vilket det också gjorde. Sen kunde jag inte berätta om varför jag gjort det eftersom jag lovat att aldrig bråka med någon påverkad så jag fastnade i ett dilemma där. Antar det var kört redan när vi gick ut. Trist

skiva av sej en stund. En dag då jag bara önskar att allt kunde bli bra så som det var för ett tag, jag inser ju att det jag önskar mest är ju att få lugn och känna mej trygg utan lögner, smussel och svek, som någon skrev i något annat inlägg...känna sej bortvald är ingen härlig känsla. Saknaden efter när allt är bra utan inslag av dåligt, om än jag vet att godis, glass, mat och träning är utfyllnad så hellre det än A. Hatar vad den gör och hatar hur jag blir då mitt medberoende går igång...just nu vet jag inte vilket som är värst, men vet att jag saknar den man jag fått uppleva, vet att min önskan är orimlig då förnekelsen är för stor. I kväll gör det mej ledsen, jag känner apatin växa och jag vill verkligen inte känna så här. Imorgon är en ny dag, varje dag är en ny dag att välja mej själv och det goda i livet...men han fattas mej.

är f.ö. likadan. Han tycker allt är toppenkul och mysigt när han själv blir full men har svårt att märka att det bara är han som pratar och att ingen verkar intresserad.

att det går fram att jag känner mig bortvald. Det kanske känns som en mysig grej att ha mig där och bli full samtidigt. Problemet är ju att efter allt sjå vi haft med att prata om och på olika sätt lida av missbruk är det inte kul för mig längre plus att eftersom jag är nykter är det inte intressant att sitta och lyssna på när den andra blir full.

Antar att det inte bara är jag som tycker att semestern blir helt förstörd när man lever med en person som tycker det är helt ok att dricka sig berusad varenda förbannade kväll. Dessutom har han tagit fem veckors semester. Han har varit iväg tre nätter med kompisar, jag tre nätter med en väninna och nu har vi haft två nätter hos vänner. Det har varit skönt att vara iväg på vars ett håll. Det kändes lite ok på vår lilla gemensamma resa. Vi kom hem tidigare idag och sedan dess har det druckits öl. Märks så tydligt när vi sitter tillsammans och ska äta. Han pratar rena rappakaljan och det är sååå trist att prata då. Han är som en tvååring. Imorgon ska jag åka iväg själv till havet och sedan hälsa på mina föräldrar. Ska bli skönt. Försöker göra saker på egen hand, men det blir så ensamt. Har fyra veckor av gemensam semester kvar. 28 dagar då det ska sluddras. Vet inte vart jag ska resa. Har två hundar som jag måste ha med mig. Kanske ska hyra en stuga någonstans, men det är så dyrt när man ska betala själv. Åh vad svårt allt är. Letar lite eget boende men inser att min ekonomi inte är den bästa.
Så nu har jag fått ur mig lite irritation.

Självklart är genetiska faktorer den viktigaste delen.
Om man hade detta klart för sig innan man började tuta i glaset så hade det varit
väsentligt enklare.
Är man känslig som person så är man mer sårbar för A sannolikt.
Men som sagt gener är av hög vikt. Vi förstår varandra Ron.

//John

ekvation för mej, hur man hela tiden väljer bort den som alltid finns där. Men jag har ju också förstått att jag aldrig kan förstå eller sätta mej in i hur den beroende känner och tänker, tyvärr.