Senaste kommentarerna i forumet

Jag tänker att det är ett val att inte dricka. Jag FÅR om jag vill, men VÄLJER att avstå. För mig vore det enklast om alkohol aldrig mer skulle finnas i min närhet. Men det är klart att det inte fungerar att leva så. Det hänger alltså på mig, om jag väljer att dricka eller inte. Däremot undviker jag fortfarande tillgänglighet i den mån jag kan.

Min man vill inte att jag ska dricka alkohol, men han är alltid noga med att han inte bestämmer över någon annan, i alla lägen. Blir lite knepigt ibland, som i lördags. Tidigare har han inte uttryckligen sagt att det är jag som bestämmer, så därför blev det annorlunda tänk i min A-hjärna.

Med mitt förra inlägg ville jag poängtera skillnaden på att ha problem och inte. Att ta ETT glas finns ju inte i åtminstone min värld - vad skulle vitsen vara utan rus? Och tvärtom för M, har han bestämt ett enda glas är det inget problem för honom att ta just ett.

Som vanligt, tack för respons! Det gör det extra givande att fortsätta skriva här.

Dag 58 är jag nykter. Och det är mitt val, ingen annans. Nu håller vi i det här! ♡

du mår dåligt! Bra beslut att göra slut och att göra polisanmälan! Låt honom inte komma tillbaka! Har själv varit ihop med en alkoholist som blev elak under fylla! Man förlät eller snarare var tvungen att göra det på nåt sätt. Dom har ju en annan, nykter sida, som man tycker om! Jag avslutade också förhållandet till slut! Tror man omedvetet ser ner lite på sig själv när man blivit illa behandlad i ett förhållande! Man har ju på något sätt ”låtit” det ske! Under en period i alla fall! Så skulle man ju aldrig låta någon på jobbet behandla en exempelvis! Tycker du ska söka hjälp typ samtalsterapi! Och också att du är väldigt snäll mot dig själv ....varje dag! Du behöver extra snällhet och omtanke och den bästa snällheten kommer från dig själv! Beröm dig själv för att du är en bra mamma, för att du har städat, tvättat, fixat ihop pengar till mat åt familjen, för att du gick och la dig tidigt för att du var trött, för att du låg i soffan och tittade på TV när du inte orkade göra något annat (då orkar du ju mer dagen efter)! Frisk luft och motion brukar också va bra när man mår dåligt, rensar bort dåliga tankar och stress! Acceptera det som varit, går inte att förändra! Lova dig själv att aldrig låta någon sådan person komma in i ditt liv igen!

Nä, det blir absolut inte lika illa som första tiden utan. Jag dricker då och då nu, inget alls jag rekommenderar. Det jag vill säga med det är att det föder ångest. Ångest som är lätt att försöka döva med alkohol. Men med 12 dagar utan och en med alkohol, så har du ett val. Döva ångesten med a och hamna på ruta 1 eller kör på nykter. Du har 12 nyktra dagar i bagaget. Du kommer mycket snabbare till välbefinnandet av att inte dricka. Så På't igen. Det är ingen katastrof att du drack, bara du inte ser det som en signal till fortsatt drickande.

Jag har varit nykter i ett år nu. 1 år och 1 dag. Snart 2 dagar. Jag trodde aldrig jag skulle ta mig såhär långt. Men jag lovar dig, det är värt det. Jag har firat jul nykter, nyår, midsommar, påsk, födelsedagar, premiärer på uteklubbar, konserter, invigningar och semester utomlands. Jag vet nu att jag har klarat livets alla små festligheter utan A åtminstone en gång.

Människor runt omkring som vill tvinga fram en anledning att jag inte dricker. Vad fan ska du bry dig om det för?? I början kom jag på alla möjliga ursäkter, som att jag kör bil eller ska upp tidigt imorgon. "Men bara ett glas?". Jag önskade så att folk bara kunde låta mig vara. Jag sa till kollegorna på jobbet att jag var alkholist. Vilket är det jag säger nu- jag är alkholist. Men det tog ett bra tag innan jag kunde säga det. "Jag har haft för kul i mina dagar" "Jag tål inte alkohol" "Jag börjar gråta" "Jag vet aldrig hur jag kommer reagera". Ibland kommer följdfrågorna och jag försöker svara ärligt, jag vill tro att jag lär mig själv acceptera det. För det tar emot att säga. "Jag är nykter alkholist".

Jag vet inte om jag någonsin kommer vara okej med att aldrig mer dricka, men jag kämpar vidare. Jag ser det som en sjukdom och jag gör det inte bara för mig själv utan för mina nära och kära. Jag vill bli frisk. Jag vill inte stänga ute min familj. Även om dom inte förstår. Min mamma och styvpappa kommer nu försöka hålla sig ett år från alkohol för att bättre kunna förstå vad jag går igenom. Vi får se hur det går för dom, just nu tror jag inte dom förstår vad dom gett sig in på- men om jag inte tror på dom, varför ska dom tro på mig?

Hur går det för dig? Hur långt har du kommit? Jag kämpar fortrande varje dag och tar en dag i sänder, ser tillbaka på detta året, året innan och försöker förstå saker hos mig själv. Hur jag fungerar, saker jag varit med om och hur jag kan hjälpa andra.. Hur jag inte ska trilla dit. Känns som att jag har så mycket att förlora ju längre jag går nykter.. Är så rädd att trilla tillbaka...

Jag har börjat prata med människor omkring mig, det hjälper. Vill gå på aa-möte.. Men vågar inte ta mig dit. Vill minnas jag läste att du hade gått.. Hur gjorde du?

Men du, det låter ju fantastiskt både middagen med vänner och mannens drickande. Så skönt det måste kännas. Och ibland tänker jag att vi gör det alkoholfria livet till en större grej än vad det är. Att inte dricka är helt enkelt ett mycket sunt val. Varken mer elller mindre.

Tror jag kan vara den du söker .. är det du eller din man som behöver hjälp ?

Förstår hur du känner och det är inte bra att "gömma" något! Jättebra att du skriver av dig här :)
Kramar

Starkt gjort att du stod emot ☆

Ågesten har typ lagt sig efter jag skrev. Tror jag verkligen accepterade att jag har problem. Ska man skämmas för det! Nej man får ta tag i sig själv.

Men tips på saker man kan göra? Någon som har nått bra träningslopp ni vet om?
Något långsiktigt tänker jag

Har läst din tråd och inser att det finns mycket som liknar min konsumtion av alkohol. Ungefär som att få släppa taget för en stund och låta allt komma ut. Det tror jag har med kontrollbehov att göra. Så är det för mig men det behövet inte vara så för dig. Det kanske inte är så viktigt i början att etikera sig utan det kommer du underfund med allt eftersom du skriver här och vi ställer frågor till dig. Skäms inte utan var stolt över att du väljer att titta på din alkohol konsumtion. Sköt om dig!

Så konstigt att din vän inte såg att du var onykter. Tar du något lugnande medel eller sömntablett för den blandningen är ju farlig och hör oftast ihop med blackouts.
Har själv råkat ut för det att jag festat på kvällen och sedan tagit sömntablett. Vaknat upp efter någon timma och fortsatt dricka vin, laga mat med mera.
Inte haft den blekaste aning om det dagen efter, det skrämde livet ur mej också. Pratat en massa goja väckt min man och sagt att du får komma å äta nu.
Det är verkligen skrämande man inser att man kunnat tända eld på lägenheten.
Eller gått ut i bara mässingen under natten.
Förstår att du haft en tuff uppväxt och fortfarande inte är lugn och riktigt lycklig.
Livet är en utmaning i perioder
Mådde så dåligt efter att det hänt mej, sen gör jag samma sak en gång till.

Önskar dej lycka till . Det gick ju bra trots allt denna gång så försök tänk framåt nu. Hoppas du mår bättre snart❤. Förstår din panikkänsla och man ser ner på sej själv och skäms, mycket.
Det kunde varit värre faktiskt ❤

Har inte skrivit här på länge och har egentligen inte tänkt på det. Har druckit mindre än vad jag gjorde tidigare och det är skönt. Min diabetes har blivit sämre vilket gjort att jag valt att dricka mindre. Jag har också fått nytt jobb vilket är jättebra! Har också varit till läkare och fått medicin utskrivet. Kommer dock inte att slappna av utan det gäller att vara på sin vakt mot alkoholen. Skönt att vara tillbaka! Sköt om er allihop!

Fick frågan om jag visste varför lördagskvällen satte igång den plötsliga och oerhörda längtan efter alkohol som den gjorde. Har funderat och tror att jag vet.

Min älskade M, som tycker om att ta ett glas, men som inte alls har problem, har ju stöttat mig från första stund jag berättade om mitt smygdrickande. Han har inte druckit något alls sedan helgen efter mig, då två glas vin under en fest. Han säger att han kanske kommer att ta någon öl om han ska bort, men väljer att avstå om jag är med. Lite impad blir jag allt. ♡ Jag har självklart svarat att han naturligtvis får dricka något om han vill.

I lördags sa M att han aldrig tänker föreslå att vi ska ta ett glas, men om jag känner att jag vill det någon gång behöver jag bara säga till: "Vi kan ju bestämma att vi i så fall bara tar ett glas vin till maten eller en enda whisky till kaffet." "Nja, om jag ska ta något, vill jag ju ha minst två-tre glas vin eller whisky", svarar jag, "det är så min problematik fungerar, det är ruset jag är ute efter". Han replikerar: "Ok, då förstår jag, men jag vill att du ska veta att det är du som bestämmer."

Min bästa, finaste man, som vill så väl och försöker hjälpa mig. Hans ord gör mig övertygad om att han inte har problem - och inte heller förstår hur det fungerar för den som har det. Klandrar honom inte ett dugg, tvärtom, är glad att inte han också behöver kämpa, det räcker med en i familjen.

Det var alltså hans ord om att jag bara behövde säga till så skulle han hämta något att dricka som satte igång allt. Det var sedan skammen över att behöva be om det som bromsade mig. Har sagt förut att min värsta fiende är tillgängligheten. Nu blev det indirekt möjligt, men som tur var fanns M med nyckel där som en psykisk bromskloss för mig.

Den där tillgängligheten i ensamhet skrämmer mig klart mest. Törs inte lita på mig själv för fem öre just nu. Skrämmande! Men nu, den 57:e dagen, är jag nykter. Bra så! Nu håller vi i det här! ♡

Det här med Hungry, Angry, Lonely, Tired... Jag snabbanalyserade tidigare kring det och kom fram till att trötthet var problemet. Igår kom ett annat svar över mig som en blixt från klar himmel. Angry. Jag är så in i helsicke fly förbannad inombords, över så mycket... Det var inte en behaglig upptäckt. Jag vill gärna se mig själv, och presentera mig utåt som, ett helgon som hanterar livets omständigheter och alla däri med en ängels tålamod. Vilken livslögn. Det fullkomligt kokar ju i mig av uppdämt raseri och bitterhet. Insikten gör mig litet ställd faktiskt. Vad ska jag göra med den? Något måste jag ju göra. Att gå omkring och vara så arg i hemlighet kan inte vara nyttigt. Man kan kanske få hjärnblödning, eller hjärtinfarkt eller nåt... eller återgå till vinets behagliga lullull, för all del. Nej fy fanken. Det här måste jag ta mig en funderare kring.

Jag tar konstigt nog inte så lång tid på mig längre för att ”checka ut” från alkoholien. Kanske beror det på att livet är så himla mycket mer intressant nykter. Ja, så är det. Som onykter kan man ju faktiskt inte göra något som ger någonting i längden.

Hej! Så bra att du är här och skriver! Själatröst... vilket bra ord. Det är nog ungefär så jag har använt A också, fast jag har kallat det ”snuttefilt”. Något att ta till när man blir överväldigad av livet så som det ser ut. Det kanske funkar för den vars liv går som på räls för det mesta. Men inte för den som allt som oftast är överväldigad ? Jag har inte heller någon etikett på mitt alkoholbruk, bara insikten att jag inte mår bra av det längre. Snuttefilten är välnött och uttjänt. Det är dags att hitta hälsosammare sätt att få sinnesro...

Du är alldeles för hård mot dig själv! Var arg, var ledsen, var besviken men inte på dig själv! Du gör allt du kan och mer kan du inte begära av dig själv. Just dethär med barnen tror jag är en av de vanligaste orsakerna man stannar, för att man bara inte kan se hur man ska kunna skydda sina barn om man lämnar och sen ska skicka försvarslösa barn varannan vecka till den andra föräldern som helt saknar sjukdomsinsikt. I vissa fall kan en separation bli en ögonöppnare för den andra, som kanske då först tar itu med sina problem. Eller så eskalerar drickandet till nåt ännu värre. Det är ett vågspel och hur det kunde tänkas gå kanske du vet bäst som känner honom? Har du pratat med någon inom soc eller missbrukarvården?

Du är less och trött och arg men vet inte riktigt vad du borde göra. Och vet du det är helt normalt i den situationen! Jag vet, jag sitter själv också här och velar långt efter jag redan borde flyttat och brutit. Försök bryt ner det i mindre bitar, kanske du då kommer framåt? Hur tänker du om ett eget boende, var eller hur skulle det vara? Hur kunde det ordnas för barnens varande, finns det släktingar som kan hjälpa till och avlasta eller vakta barnens välmåenden när de skulle vara hos sin pappa? Hur ser din ekonomi ut? Vågar du vara modig och ta beslutet att flytta för din egen skull och verkligen låta honom hota med rättegångar, självmord, våld eller ekonomisk utsatthet eller baktalande till allt och alla omkring er? Och ända vilja stå fast vid att du vill leva själv, för din egen och dina barns skull? För du har rätt till lugn och glädje och ett liv utan missbruket i hemmet, det är faktiskt ett val om än inget lätt sådant! Önskar dig lycka till med tankeprocessen, gör experiment i tankarna hur livet kunde se ut i framtiden beroende om du fortsätter som nu eller om du gjorde saker annorlunda. Vad ser du om ett år, om fem år?

Mycket utmattning beror på yttre omständigheter, men så hällde jag i mig nog alkohol för att dränera hjärna och kropp på den sista lilla reserven som fanns ? Smart. Not. Men nu är vi på rätt väg! Det får ta den tid det tar ?

Ja verkligen välkommen hit. Vi får promenera en bit på vägen tillsammans och inspirera o pusha varandra. Ikram

Ja det är ju så att vissa dagar så mår man inte så bra och ångesten och hjärnspökena tar överhanden. Men som tur är så finns det bra dagar med då ljuset tränger igenom sprickorna i mörkret och man känner hopp och styrka och glädje och det får en att kämpa vidare till ett bättre liv på alla sätt ? Ja man blir ju piggare och man orkar ta tag i saker å ting när man är nykter och för varje dag man väljer att vara nykter är ju en seger och kroppen får tid att läka. Grattis till dina nyktra dagar Manda det är bra kämpat jag håller på dig ? ? Själv har jag varit nykter i 24 dagar nu och det är jag glad och stolt över men jag tar en dag i taget ? Försöker oxå att ta en promenad på minst 30 min varje dag för att få motion och ventilera tankar och känslor som man har inom sig. Vad bra att du har hittat nya vänner Manda och att dom inte dricker så mycket för det minskar ju risken att du ska trilla dit igen. Jag har faktiskt inte haft något direkt sug efter alkohol under dessa dagar men visst har jag tänkt ibland att det vore gott med en kall öl men den tanken har försvunnit lika fort som den kom? Hoppas allt är bra med dig Manda och att du fortfarande är starkare än alkojävlen ? Kram

Det värmde och stärkte. Jag går och pratar med en person men tycker inte det hjälper jag tror inte den personen är rätt person att prata med så att säga. Men har fått hjälp innan och tyckte det gick bra. Så ska nog bara byta person helt enkelt. Ja det var fruktansvärt otäckt ( och det är inte första gången jag inte minns vad jag pratat med mina vänner om) .. men denna gången blev det riktigt otäckt. Har liksom oftast lycka " mörka" det här beteendet innan. Jag är en väldigt öppen, ganska utagerande och social person så jag tror faktiskt inte mina vänner märkt någon egentlig skillnad på mig.. vilket e konstigt. Jag antar man blir proffs på att dölja. Jag har en underbar man , är frisk i övrigt .. men känner mig så fruktansvärt vilsen och ledsen i livet. Det har hänt väldigt mycket jobbiga saker senaste 6 åren och min uppväxt var väldigt tuff med mycket sjuk och deprimerad förälder som till sist valde att avsluta sitt liv för 18 år sen. ( Jag hittade min förälder ). Jag har även varit sjukskriven för utmattningssyndrom efter att ha jobbat halvt ihjäl mig i 7 år. ( Karriär) Man ska kanske inte älta det förflutna men det ligger säkert till grund för min förkärlek för självmedicinering med A. Kommer från en " kontinental" familj där vin är en helt naturlig del till middagen osv osv osv.. och jag kan lustigt nog verkligen " dricka normalt" också.. blir som sagt inte fullast på festen mm mm... men mitt tröstdrickande.. ( eller för att lugna mina nerver och allt grubblande)... är nått jag är rädd för... ja nu öser jag bara ur mig mina tankar men jag tror det är rätt väg att gå.. är tacksam för att du skrev till mig Vinäger det stärkte mig.. fortsättning följer... jag VILL se förändring.. antar det är ett viktigt första steg.. och att ha vågat hitta hit också :) Kramar <3

För mig är den mycket bättre och var det även i början av nykterheten, räknar 57 dagar nu. Förut fyllesomnade jag fort varje kväll, men vaknade flera gånger, svettades, mådde illa osv. Trodde att jag skulle ha svårt att somna nu, vrida och vända på mig i timmar, men faktiskt inte. Somnar oftast inom 30-60 minuter och sover hela natten. Vaknar tidigt, men ändå utvilad. Bara fördel för mig att vara nykter även vad gäller sömnen, alltså. Så tacksam för det, då jag haft sömnproblem i många år.

Ja, med egen tråd i alla fall. Ett viktigt steg. Låter otäckt det som hände. Den oro och ångest som du bär på och som inte har med alkohol att göra, har du någon hjälp för den? Det låter som om du behöver det. Att ha A som tröst och lindring är förstås inte bra, som du själv säger. Risken är att de problemen blir ännu större och så eskalerar allt till ohanterbarhet. Bra början att avstå alkohol så länge. Kanske vill du inte börja igen...

Lycka till! ♡

Mycket av det du skriver stämmer in på mig.. "fyllestädandet " är spot on! :) . men jag blir inspirerad av att läsa om din styrka och känner att jag kan väl kanske också klara av detta då.. funderade precis själv på om det inte skulle vara ok ändå att dricka vin idag.. men sen läste jag här... och gick och gjorde en god lunch med citronvatten istället .. mätt och belåten. Just nu.... är A djävulen tyst.. Tycker du är otroligt stark. Stor kram till dig.

Ja några sug har satt in i helgen, lite vin till maten och helst vid tillagning skulle setat fint. Adjävulen viskade lite då o då. Och skulle jag ge efter???nä inte en chans. Accepterade tankarna återigen och lät dom löpa iväg bara. En lite småtråkig helg, så som livet innehåller ibland. Märker att jag har mycket tid, för mycket tid... och i takt med att energin återvänder behöver jag nog kanalisera den på något sett. Likaså att acceptera att man ibland inte har ett dugg att göra. Ja ja allt får ta sin tid helt enkelt och nykter idag känns självklart. Go for it kram